Sliten världsstjärna ska bli en vinnare igen
Men i höst ska krafterna vara tillbaka, och hon ska bli en vinnande återvändare.
– SM i Gästrikland blir en rolig avslutning på en kul säsong, säger Annika, med starka kopplingar till distriktet.
Relaterat
Kulturkrock. Gårdagens etapp av O-ringen i Vilshärad norr om Halmstad bjöd på en härlig röra av kontroller, sanddyner, orienterare och semesterfirande.Fotograf: Stisse Åberg
Fakta
Annika Billstam
Ålder: 36.
Klubb: OK Linné (klubbkompis med Storviksbröderna Troeng).
Övrigt: pojkvännen Thierry Gueorgiou är kanske 2000-talets främste manlige orienterare med bland annat sju guld på medelsdistans.
Annika i VM
2005: Reserv, fick inte springa någon distans.
2006: Reserv, fick inte springa någon distans.
2007: Silver i stafett, 30:e på medeldistans.
2008: Brons på långdistans, brons i stafett.
2009: Elva på långdistans.
2010: Brons i stafett, femma på medel och elva på lång.
2011: Guld på långdistans, brons i stafett, nia på medel.
2012: Silver i stafett, brons på långdistans och brons i sprint, sexa på medel.
I SM
Två guld i stafett, senast i fjol, ett guld i ultralång – och ytterligare totalt sju SM-medaljer.
Orienterings-SM i Gästrikland 2012
25–26 aug: Sprint, Gävle
15–16 sept: Långdistans, Lumsheden
21–22 sept: Medeldistans, Österfärnebo
23: sept: Stafett, Ockelbo
Vägen till framgång i både vildmark och stadsterräng går ofta via orienteringsgymnasiet i Sandviken som spottat ur sig en rad världsstjärnor, den senaste superjunioren Tove Alexandersson, Stora Tuna.
Men även Annika Billstam, 36, är en Sandvikenprodukt – men på ett annorlunda sätt. Hon jobbat under några år som instruktör där, men slutade 2006.
– Egentligen var det väl där nånstans i tiden jag bestämde mig för att ge orienteringen en rejäl chans, berättar Annika efter O-ringens andra elitetapp där hon blev blygsam 21:a.
– Jag tyckte länge att så mycket annat var kul, resor, jag var utbytesstudent. Men när jag jobbade i Sandviken blev jag mer seriös, och lärde mig själv mycket om träningsupplägg.
Resten är en mogen framgångssaga. I fjol blev Annika världsmästare på långdistans, och förra veckan tog hon tre medaljer under VM i Schweiz.
– Men det känns faktiskt i kroppen nu. Jag sprang allt i Schweiz, sju lopp. Så nu är det svårt att lyfta igen, även om jag gillar O-ringen och framför allt att vara här.
De övriga svenska landslagslöparna är också i Halmstad, och många springer. Detta enligt en kontrakt de har med Svenska orienteringsförbundet om att vara på plats.
– Det passar ju bra i år eftersom VM gick före O-ringen. Samma upplägg är det även nästa år. För mig spelar det ingen roll, för jag vill gärna springa O-ringen ändå. I fjol gick det ju bra i VM, trots att jag sprang i Hälsingland veckan före. Jag kanske är lite speciell.
– Samtidigt lockar naturligtvis prispengarna här i O-ringen. 75 000 kronor till segraren, är stora pengar för oss orienterare, säger Annika. Det är nog det som gör att så många andra från världseliten är med.
De pengarna ska visserligen beskattas, men ska ändå jämföras med de stipendier som ges för VM-medaljer av Svenska orienteringsförbundets sponsorer: 50 000 för guld, 25 000 för silver och 12 500 kr för brons.
För Annika Billstam har de senaste åren varit mycket givande i medaljer räknade, och tydligen är det inte stopp än. Hon tog alltså medalj på såväl sprint-. som långdistans i Schweiz.
– Just nu har jag inte satt något slut på karriären, det kanske beror på att jag kom igång senare än många andra.
Fortsättningen av årets är dock O-ringens tre återstående etapper, och så slutet på världscupen som kommer tidigt i år, redan i september.
Sedan är det bara en sak kvar: SM i Gästrikland.
En inte oviktig del av en världsstjärnas arbetsår.
– Som jag faktiskt ser fram emot ordentligt – SM har hög status i sporten. Jag har min pappa i Gävle och har tänkt bo hos honom under tävlingarna. Jag tror också att arrangörerna har plockat fram bra terräng till tävlingarna.
– Sprinten i Gävle ska bli kul, det är ju i trakterna av Högskolan om jag fattat rätt, men mest ser jag faktiskt fram emot stafetten. Det är en speciellt känsla att springa med och för sina klubbkompisar, säger Annika som faktiskt i fjol var först med OK Linné.




















