Det fanns en rad platser kring idrottsplatsen i Årsunda där vi hade kunnat ta pulsen på 70 skidungdomarna från Gästrikland och distrikten runtom, och det hade säkert blivit intervjuer med och bilder av tonåringar på väg in seriösa tankegångar på längdskidåkning.

Rullskidor med sprintteknik, stavgångsintervaller, styrke- och spänstträning, löpning och orientering.

Allt fanns på programmet, och förutom ett svettigt och kul läger är det meningen att ungdomarna ska åka hem med en stark impuls till fortsättning.

– Vi går igenom det grundläggande, och berättar hur vi gör och tränar i landslaget och anpassar det lite bara, säger Emil Jönsson.

Men det vet var och en som varit i närheten av längdskidåkning, att de stora mästarna föds i gölar på tunga myrar där det går att träna, träna och åter träna.

Emil Jönsson pappa Karl-Ivar hade spanat runt ordentligt under egna träningsturer, och till slut hittade han den perfekta platsen:

Råmuren, söder om Årsunda och genom den glesa tallskogen hörs brummande av folkracefestivalen. I alla fall då och då. Mest hörs skratt, plask och ständiga påhejningar:

Under söndag förmiddag är lägrets yngsta som skickats ut för att smutsa sig igenom myr-OS olika grenar, där rugby, längdhopp, hinderbanan – och DIKET utgör några av grenarna.

– Fast det är nästan orättvist att de minsta ska vara sist. Nu är det ju ordentligt upptrampat och uppblött och jobbigare än någonsin, säger Anna Haag, OS-medaljören som visar vägen i varje moment även här.

Ingen klagar dock, utan gör som ledarna säger och ser till att skorna sitter fastknutna, och enligt uppgift var det lika många ungdomar som sprang från myr-OS som till och samtliga hade alla skor med sig.

– Mycket har varit kul, men det här är häftigast, säger Emil Hedlund från Högbo GIF och som är debutant på lägret.

• Har du fått några bra tips då, på rullskidor exempelvis?

– Ja, jo, nåt har jag väl lärt mig också. Och så har jag fått ordentlig träningsvärk i benen, säger Emil.

Tilda Magnusson från Gävle Skidkamrater dryper av myrmark efter den sista grenen DIKET, och Ida Palmberg berättar medan hon håller sig varm att hon lärt sig en viktig sak på rullskidor:

– Hur jag bromsar!

Hur man gasar verkar alla kunna redan, och de flesta är rätt svårstoppade.

Under myr-OS görs inga avbrott, och med tanke på hur drypande blöta alla är kan man undra varför det släpats med en vattendunk ut på myren. Vätska? Nej!

Förklaringen är att vattnet används för att tvätta ögonen om någon kommer för djupt, eller får ett stänk. Eller så kan man göra som Karl-Ivar Jönsson – köra med cyklop. Många av deltagarna gjorde just stora ögon när han under morgonsamlingen frågade om inte alla hade sina cyklop och simfötter med – för nu skulle det bli riktigt gyttjebad.

Emil Jönsson själv hittar vi på borta vid idrottsplatsen, där han just avverkat ett pass med rullskideträning, och nu flyttar lite bord och förbereder för avslutningen.

För en person med måttot ”Allting kan göras bättre!” kan det vara ett problem att arrangera ett sommarläger.

– Ja, nu blev allt så bra i år så jag funderar redan på vad vi ska hitta på nästa år. Fast själva träningarna löser sig, det svårast är temat på lördagskvällen. Nu hade vi Fångarna på fortet (Jönsson är själv med i årets upplaga på teve), där jag var Gunde och Anna Agneta. Det blev rätt bra, men hur ska man slå det?

En sak är i alla fall säker: Det blir ett Anna&Emil summer camp 2011 också, för så heter det numera. De två har nu även slagit sig ihop med ett firmanamn för att hitta och kunna jobba med nya och gamla sponsorer.

Fast en annan sak är ännu säkrare:

Råmuren är inte någon arena som behöver vattnas för att underlaget ska bli bra. Nästa år väntar nya gyttjebad.