15 omgångar kvar. Elva poäng. En blytung 0–3-förlust. Och en helvetisk kvalplats att hantera.
Allsvenskan vänder nu, och risken finns att GIF gör det med en fet, fruktad och ful dubbelnolla mot IFK Göteborg.
Frågan är bara vad bottenkonkurrenterna lyckas med.
Trelleborg vänder mot Halmstad.
Örebro mot Hammarby.
Gif Sundsvall mot Gais.
Ljungskile mot AIK.
Elfsborg mot IFK Norrköping.
Det kan mycket väl vara så att GIF ligger och plaskar i halvisolering bland de tre sämsta lagen i allsvenskan när den 16:e omgången är spelad.

Olsson satsade (kan man skriva så när det handlar om ett försök att frysa ett resultat i 90 minuter?) på det gamla strävsamma paret Woxlin/Ericsson på mitten.
Då hann det gå tolv minuter innan taktiken fick skrivas om, och bara sex till innan det där underläget GIF aldrig hämtar in hade uppstått.
Himlen grät till slut floder över Ullevis eländiga gräsmatta, där först Springsteen rockat loss och där sedan monstertruckar passerat och nu också IFK Göteborg körde över Gefle IF.
"Allt rann av oss", sa Olsson i ppv-tv om det ynkliga, bräckliga självförtroende hans lag besitter just nu.
I den första halvleken var det det skrämda, underdåniga GIF från början av 2005 som återuppstod. Det var beskedligt, bedrövligt och pinsamt uselt.
Att något hände i den andra halvleken visar bara att GIF kan spela bättre. Men det man skänker bort får man aldrig tillbaka. Inte i Göteborg, inte på Ullevi och inte av IFK Göteborg.
Vi har Gefle IF och briggen Gerda. Dom har ostindiefararen Götheborg och IFK Göteborg, och seglar på ett annat hav.  Och snart har dom Honken också, tydligen.

För de kom från höger. Och de kom från vänster.
Jag hade väntat och fruktat Göteborgs attacker på högerkanten, där Niclas Alexandersson och hans högra fot härskar och där Adam Johansson spelar ett sånt där underbart ytterbacksspel som tänjer från hörnflagga till hörnflagga.
Jodå, det fick man se.
Och vad värre. Göteborg växlade upp även på vänsterkanten där Tobias Hysén rusade förbi Bernhardsson och skickade in det inlägg som 17-åringen Robin Söder mötte mitt emellan det ännu inte samtrimmade nya mittbacksparet Hedlund/Ericsson.
1–0 redan efter 18 minuter. Alldeles för tidigt.
2–0 efter 34 minuter på en hörna. Alldeles för tidigt.
Alla stod och tittade på, och vill ni veta vilka jag menar är det bara att läsa GIF:s slaktoffer till laguppställning.

Så det positiva. Amadou Jawos inhopp. Visserligen rätade hela GIF på ryggen i andra halvlek samtidigt som IFK Göteborg gick in i vänteläge – men Jawo har, visade det sig igen, de egenskaper som behövs varje gång GIF väljer att försöka spela anfallsspel.

Det tisslas och tasslas om att GIF försöker fylla på i anfallsledet med Sirius AIK-lån Alexander Gerndt som ersättare till Johan Oremo.
Typiskt för säsongens motgångar är samtidigt att GIF köpt in Daniel Theorin från Malmö för att ha en mittback när, och det gör han tyvärr alltid, Anders Wikström går sönder.
Theorin är själv skadad.
Han hade behövts i går.

Bläddrade friskt i kvällens desperation och såg att allsvenskan slutade söndag 9 november.
Kvalspelet avgörs säkert onsdag-lördag/söndag veckan efter.
Där kan GIF hamna.
Om vi har tur.

5 101 såg matchen på jättelika Ullevi. Alla hade därmed rymts på Strömvallen. Det känns som om läktarkramarna har vunnit på walk over.