”Robin” är Rahm som tog plats mellan stolparna för tredje gången den här säsongen. Han hade 26 skott att stoppa. Han räddade 25. Det var bara i numerärt underläge i inledningen av den andra perioden han tvingades släppa en puck förbi sig.

Annars var han hundraprocentig.

– Vi lyfte oss rejält i försvarsspelet från senast och då är det ganska enkelt att stå längst bak. Alla jobbade som vi ska och jag hade fantastiskt bra hjälp av alla utespelarna, säger Robin.

Och fortsätter:

– Vi får Frölunda dit vi vill med mycket skott utifrån där jag ser pucken hela tiden och då ska jag rädda den.

Matchen började lite trevande och den fick ingen riktig karaktär förrän i den andra perioden. Och egentligen först efter det att Brynäs vänt 0–1-underläget – Frölundabacken Christian Bäckmans första mål för säsongen i numerärt överläge – till ledning med 2–1 – båda målen i numerärt överläge – som det tände till.

Då fick matchen mycket slutspelskänsla under ett par minuter när det tacklades över hela planen, såväl vid sargerna som på öppen is.

Upprinnelsen till det var Frölundaspelarnas irritation över de båda utvisningar som gav Brynäs spel 5 mot 3.

Det räckte med spel i 19 sekunder för att Johan Harju skulle kvittera.

Och 1.35 till i spel 5 mot 4 innan Daniel Widing – på andra försöket – prickade in det som skulle visa sig bli segermålet.

Fast det var Widing nästan skyldig sina lagkamrater. Det var han som efter sin andra onödiga utvisning för kvällen satt i utvisningsbåset när Frölunda tog ledningen i början av perioden.

– Det var många röriga situationer i den andra perioden och domarna hade nog kunnat ta några fler utvisningar, åt båda håll, konstaterade Brynäs assisterande tränare Janne Larsson på presskonferensen efter matchen.

Han fick medhåll av Frölundas assisterande tränare Christian Lechtaler.

– Det var många höga klubbor och lite vårdslöst spel ibland. Vi har inga problem med de utvisningar vi fick, sa Lechtaler.

Efter den urladdningen sjönk matchen i intensitet igen, Brynäs kontrollerade händelserna på isen och de chanser som skapades var få.

Den bästa hade Calle Järnkrok bara minuten in på slutperioden när han vid bortre stolpen i spel 5 mot 3 hade öppet mål. Men han träffade inte ens målet med skottet den gången.

– Jo, den chansen minns jag, säger Calle och ler.

Han hade också en jättechans mitt i andra perioden, just innan kvitteringen till 1–1 och i samma spelform (5 mot 3). Men då svarade hemmamålvakten Julius Hudacek för en jätteräddning.

Så Järnkrok väntar fortfarande på det första målet för säsongen.

– Fast egentligen spelar det ju ingen roll vem som gör målen, bara vi gör dem, sa han efter matchen.

Dessutom serverar han ju medspelarna med målgivande passningar. I går kom den sjätte för säsongen när han spelade fram till Johan Harjus 1–1-mål i spel 5 mot 3 .

– Bara att tacka och ta emot, sa Harju som distinkt drog upp pucken i nättaket.

Början till vändningen.

På väg mot tre poäng.

Per Csongradi