Läkarbrist kan stänga akut barnsjukvård
Läkarbristen riskarar att tvinga fram neddragningar i den akuta barnsjukvården i Gävle. Men vårdledningen hoppas att det ska kunna undvikas.
Relaterat
– Vi är inställda på att lösa det här, säger divisionschefen Hanna Brevemark Jansson.
Som GD tidigare berättat är bemanningssituationen mycket besvärlig inom länets barn- och ungdomssjukvård. Det fattas specialistläkare. Värst är läget vid Gävle sjukhus. De rekryteringsinsatser som gjorts under hösten har inte gett resultat.
Just nu klaras läkarbemanningen med hjälp av hyrläkare. Men från februari och några månader framåt ser det mycket kärvt ut. Om inga nya barnspecialister hittas blir det svårt att bemanna framförallt bakjouren.
Enligt uppgifter till GD finns en krisplan framtagen som skulle kunna sättas i verket om läkarbristen inte kan lösas. Planen skulle innebära drastiska åtgärder. Barnavdelningen i Gävle skulle stängas för akutintag nattetid och alla akut sjuka barn hänvisas till sjukhus utanför länet. Även riskförlossningar skulle hänvisas till andra sjukhus.
Divisions- och klinikledning vill inte bekräfta att den här typen av åtgärder diskuteras.
– Vi har en svår bemanningssituation framför oss. Men vi jobbar extremt intensivt med att lösa den just nu och är inställda på att klara det, säger Hanna Brevemark Jansson, chef för BKPH-divisionen där barnsjukvården ingår.
Rekryterinsatserna är kortsiktigt inriktade på att hitta hyrläkare. Det kan bli nog så besvärligt eftersom det generellt råder brist på barnspecialister i landet. Långsiktigt finns behov av minst fyra nya ordinarie barnspecialialister i länet.
Barnläkarbristen diskuterades i landstingsstyrelsen i förrgår på initiativ av Patrik Stenvard, Moderaternas oppositionsråd. Han är kritisk mot verksamhetsledningens sätt att hantera frågan.
– När jag besökte kliniken i höstas gav man en bild av att siutationen var bra och att man hade gott om läkare. Det har nu visat sig vara helt felaktigt. Det är allvarligt att man inte öppet vill redovisa situationen för oss politiker, säger han.
Den så kallade sign-on-bonusen på 200 000 kronor har inte lockat några nya barnläkare till Gävleborg. Är det fel metod?
– Nej, det kan vara en del. Men det viktigaste är att man skapar ett arbetsklimat i landstinget där personalen trivs och känner sig delaktig. Där fattas det fortfarande mycket, enligt Patrik Stenvard.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 30 dec 2011 16:48 Marita (Ej registrerad)
Situationen på Barn-och Ungdomshabiliteringen är än värre än på Barnkliniken, där finns inga läkare alls!! Barn/Ungdomar med autism, utvecklingsstörning och epilepsi får inga läkarinsatser!!
Skrivet 20 dec 2011 13:39 Sven (Ej registrerad)
Detta liknar mycket Patologin.
Skrivet 19 dec 2011 23:02 utsatt (Ej registrerad)
Landstingsledningen är otroligt toppstyrd. Viktiga frågor filtreras uppåt så att landstingsdirektören får höra det han vill höra. Ogenomtänkta beslut baserade på konsulter och nycker skickas ner till personalen. Barnsjukvården i Gävleborg en gång respekterad, idag blödande, snart obefintlig. Barnen i Gävleborg förtjänar en väl fungerande barnsjukvård. Om detta skall vara möjligt krävs stora förändringar. Högst upp, först ut.
Skrivet 18 dec 2011 21:14 Mimmi (Ej registrerad)
GRÄV DJUPARE GD!!! Jag är mkt insatt och vet mkt som döljer sig bakom den fina fasaden. Läget är INTE under kontroll på barnkliniken. Ni kommer att se en barnsjukvård som dyker alldeles snart om ingen gräver djupare och ställer ledningen till svars. Tro mig!
Skrivet 17 dec 2011 09:26 Argus (Ej registrerad)
Kan inte annat än instämma i signaturen Eriks synpunkter. Och han väcker en viktig fråga om de lokala mediernas bevakning av situationen på t ex barnkliniken. Varför kan inte GD ägna sig åt lite grävande journalistik, i stället för att slappt och oengagerat återge olika verksamhetsföreträdares ofta ganska dåligt informerade och vinklade synpunkter?
Skrivet 16 dec 2011 23:37 Erik a (Ej registrerad)
Varför försöker man föra länets invånare bakom ljuset? Det finns inga problem på barn, allt är under kontroll säger man. Att dölja att alla barnspecialister slutat är dock svårt. Att säga upp sig å flytta till en annan stad är ett omvälvande beslut och betyder i mina ögon att man är mycket missnöjd med sin arbetsgivare. Jag undrar varför? Kan inte GD intervjua några av de läkare som slutat och fråga varför. De kanske kan ge de svar som verksamhetschef å divisionschef gör allt för att dölja. Landstinget arbetar enligt Lean vilket bl.a. betyder att förändringar ska drivas från golvet och uppåt där personalen ska stimuleras och motiveras att komma med förbättringar. Organisationen kunde dock inte vara mer toppstyrd än vad den är. Lean-arbetets själva motsats. Även om det leder till att alla slutar kan man inte backa på ett beslut. Man måste alltid hålla en chef om ryggen.
Skrivet 16 dec 2011 23:33 insatt (Ej registrerad)
Att det på pappret ser ut att finnas gott om läkare vilket i verkligheten kan motsvara en stor brist, det förstår inte de chefer som ej är insatta i hur läkarna arbetar. Sk ST-läkare är läkare under utbildning och de är under en stor del av tiden ej ens på sin ordinarie arbetsplats. Dessutom är många i barnafödande åldrar och därmed föräldralediga. Många obligatoriska kurser, vetenskapliga arbeten mm under utbildningen gör att läkarna under utbildning totalt sett är mer borta från än på sin ordinarie arbetsplats. Man får dock se detta som en investering för framtiden men räkna med att det tar uppemot 10 år (efter läkarexamen och AT) innan en läkare kan vara bakjour. Detta är förklaringen till varför det kan se ut som om det finns en massa läkare men i själva verket kan det vara en jättestor brist.