Hjärtpumpen ger Lennart hopp
Han bär den likt ett revolverhölster kring höften.
Den moderna typen av hjärtpump väger lätt – men den har gett svårt sjuke Lennart Kittilä nytt hopp om livet och en tro på en friskare framtid.
– Det här är min räddningsplanka fram till en hjärttransplantation, säger han.
Relaterat
Fakta
Hjärtpump
Mekaniska hjärtpumpar kan sättas in på patienter med svår hjärtsvikt och som inte är hjälpta av vanlig medicinsk behandling. Pumpen hjälper hjärtat att pumpa ut blodet i kroppen.
Det vanliga är att pumpen används i väntan på att patienten ska få ett nytt hjärta.
Pumpen placeras i bröstkorgen strax under hjärtat och är ansluten till hjärtat med hjälp av en slang som är inopererad i hjärtat via hjärtspetsen. Från slangen förses pumpen fortlöpande med blod som den med hjälp av en inbyggd liten propeller skjutsar vidare genom en ny slang kopplad till stora kroppspulsådern, aorta.
Pumpens elförsörjning sköts från batterier som patienten bär i ett bälte.
En hjärtpump kostar cirka 800 000 kronor.
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt, eller hjärt-insufficiens, innebär att hjärtat inte förmår pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen för att ge syre och näring till cellerna. När cellerna inte får tillräckligt med syre blir du trött, pulsen kan öka, du kan få andnöd och benen kan svullna.
Hjärtsvikt kan ha flera orsaker. Vanligast är att hjärtmuskeln skadats av en eller flera hjärtinfarkter, eller att hjärtat tröttats ut under en längre tids högt blodtryck. Sjukdomar i själva hjärtmuskeln, i hjärtklaffarna eller vissa hjärtrytmrubbningar kan också vara orsaker.
I Sverige beräknas 200 000 personer lida av hjärtsvikt. Varje år nyinsjuknar 30 000.
När 56-årige Lennart Kittilä från Gävle stegar fram i korridoren på Gävle sjukhus motsvarar han knappast den gängse bilden av en allvarligt sjuk hjärtpatient.
– I’m the new sheriff in town, säger han skämtsamt och lägger händerna på ”pistolerna”.
Den utrustning han bär kring midjan är dock långtifrån någon skojig cowboyutstyrsel. Det handlar i stället om en avancerad medicinsk apparatur som ser till att hans hjärta kan pumpa ut blod i kroppen.
Lennart Kittilä har nyligen fått hjärtpumpen inopererad och är på gott humör när han träffar GD. Så bra som han mår nu har han inte gjort på mycket länge, säger han.
– Före operationen orkade jag ingenting, jag kunde knappt prata. Nu känner jag mig som en ny människa.
Lennart Kittilä har haft hjärt-kärlproblem i drygt tio år. Det började med högt blodtryck och utvecklades efterhand till hjärtsvikt och som en följd av det förmaksflimmer (oregelbunden hjärtrytm). Mediciner har inte hjälpt och hans tillstånd har blivit allt sämre.
Lennarts hjärta har inte förmått pumpa som det ska. Det dåliga blodflödet har gjort att alla organ i hans kropp börjat svikta.
Lennart har fått svårt att andas och blivit orkeslös. Han har också svällt upp på grund av för mycket vätska i kroppen.
Under flera år har han varit stamkund på Gävle sjukhus.
– Sedan 2002 har jag legat inne här 50 gånger, berättar han.
I fjol började läget bli kritiskt. Då kom man fram till att det enda som återstod att göra för Lennart var att byta ut hans hjärta. Problemet var att Lennart var i så dåligt skick att det var högst osäkert om han skulle klara en hjärttransplantation.
Räddningen blev den mekaniska hjärtpump som han nu fått inopererad vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Hjärtpumpen fungerar som en ”bro” till transplantation. När han fått sitt nya hjärta har pumpen spelat ut sin roll och kan tas bort.
Bristen på transplantationsorgan är dock stor i Sverige och det kan ta tid för Lennart att få ett nytt hjärta. Men det är ingen större brådska. Han klarar sig tills vidare bra med hjärtpumpen.
– Det finns patienter som levt i flera år med en sådan här hjärtpump, säger Lennarts läkare Jan Blomgren, hjärtspecialist vid Gävle sjukhus.
Den pump Lennart fått är av senaste modell. Endast ett 20-tal patienter i Sverige har en sådan.
– Den är betydligt lättare att bära än tidigare varianter som varit ganska stora och otympliga, säger Jan Blomgren.
Pumpen sitter i bröstkorgen strax under hjärtat och leder blodet från hjärtats vänstra kammare in i aortan, stora kroppspulsådern, och vidare ut i kroppen. Pumpen drivs med batterier som patienten bär utanpå kroppen.
Pumpen har tagit över en del av hjärtats pumpfunktion och det gör att Lennarts hjärta inte längre slår.
– Det låter mer som Avestaforsens brus där inne numera, tycker han.
Operationen gjordes i april och var besvärlig men i dag mår Lennart Kittilä bra. Han har äntligen kunnat börja ett ”normalt” liv utanför sjukhusets väggar.
Han ser fram emot att vara mer aktiv igen.
– Jag kommer väl inte att kunna åka Vasaloppet precis, men en och annan promenad ska det väl bli, säger han.
Pumpen sköter sig i stort sett själv. Det viktigaste för Lennart är att se till att batterierna fungerar. De räcker i 10–12 timmar, sedan måste de sättas på laddning.
Viktigt är också att apparaturen inte utsätts för fukt.
– Jag måste alltid ha regnkläder och extra batterier med i beredskap när jag går ut, säger han.
En sak han funderat över är hur folk han möter på gatan ska uppfatta honom.
Någon kanske tror att han har bomber eller puffror dolda under jackan.
I Hudiksvall blev faktiskt en hjärtpatient med liknande utrustning stoppad av polisen!
Även om hjärtpumpar av det här slaget blivit vanligare på senare år är det fortfarande ytterst få patienter som kommer i fråga för dem.
I Gävleborg kan det handla om någon enstaka per år.
– Det är en mycket dyr behandling. Det handlar om miljonkostnader för en enda patient. Man måste i varje enskilt fall noga väga nytta mot kostnad, säger Jan Blomgren.
”Före operationen orkade jag ingenting, jag kunde knappt prata. Nu känner jag mig som en ny människa.”
Lennart Kittilä
”Jag måste alltid ha regnkläder och extra batterier med i beredskap när jag går ut.”
Lennart Kittilä
FOTNOT
Lennart Kittilä vill framföra ett tack till följande som medverkat i behandlingen av honom: Kirurgerna Laila Hellgren och Vitas Zemguli, avdelningarna 50 B och och 50 D på Akademiska sjukhuset i Uppsala, hjärtspecialisten Jan Blomgren och avdelning 105 på Gävle sjukhus.











































