Allt ska ha börjat en gång i tiden med att en hund till synes utan anledning slickade intensivt på sin mattes ben.

En tid senare kom förklaringen. En fläck tonade fram på kvinnans ben, en fläck som vid närmare kontroll visade sig vara den elakartade formen av hudcancer, malignt melanom. Hunden hade alltså upptäckt cancern långt innan symptomen kommit.

Och det är där det intressanta ligger, kan hundar upptäcka cancer på ett så tidigt stadium att prognosen för den drabbade kan förbättras?

Internationellt har det gjorts studier med hundar gällande ett flertal olika cancerformer och det görs också försök med konstgjorda luktsinnen, så kallad ”elektrisk näsa”, och med nanoteknik.

De avancerade tekniska lösningarna är spännande, men kan också innebära att man går över ån efter vatten, menar Hirsh Koyi.

– Tekniken kan vara fantastisk men ibland ligger lösningen närmare än man tror och då kan den också vara svår att se, säger han.

Studien som nu bedrivs vid lungmottagningen på Gävle sjukhus sker i samarbete med lungallergikliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Från lungmottagningen i Gävle medverkar förutom Hirsh Koyi även överläkare Eva Brandén.

I två månader har studien pågått och är än så länge bara inne i den första av tre etapper.

Etapp ett går ut på att träna upp hundarna. Patienter i Gävle och på Karolinska får göra utandningsprov som sedan förpackas i provrör och skickas till västmanländska Hällefors, där hundarna finns. De första rapporterna som nått Hirsh Koyi är lovande.

– Det låter mycket spännande. Man kan inte fatta att hundarna lär sig så fort som de gör, säger han.

Etapp två inleds i höst och då får hundarna börja göra blindtester.

– Det är det jag ser fram emot. Prickar hundarna rätt i minst 90 procent av testerna så går vi vidare till etapp tre. Annars lägger vi ner, säger Hirsh Koyi.

Etapp tre, om den blir av och blir lyckad, kommer i slutänden innebära att screening av riskgrupper kan påbörjas.

Det är personer som rökt mycket och länge, över 20 cigaretter i över 20 år, som kommer ges möjlighet att lämna utandningsprov.

Om hundarna markerar utreds patienten och visar det sig vara cancer kan behandlingen sättas in betydligt tidigare än vad som annars hade varit möjligt.

De studier som gjorts tidigare med hundar har varit lovande men har inte resulterat i en ökad överlevnad för patienterna.

Det som gör den nu pågående studien unik är att den fokuserar helt på lungcancer. Det är intressant av flera skäl, menar Hirsh Koyi.

Dels är förutsättningarna för att hundarna ska lyckas goda eftersom utandningsluftens väg från andningsorganen ner i provrören är relativt kort, dels är en tidig upptäckt särskilt viktig när det gäller lungcancer.

– Lungcancer har en mycket dålig prognos. 80 procent av de patienter som får lungcancerdiagnos går inte att bota. Men om vi med den här metoden kan upptäcka cancern innan symptomen kommit så kan läget bli ett annat. Tidig upptäckt är A och O när det gäller lungcancer, säger han.

Frågan är förstås om man kommer att kunna lita fullt ut på hundarna?

Det återstår än så länge att se, men etikkommittén i Uppsala har gett klartecken för att gå vidare – om man når över 90 procent i diagnostisk säkerhet.

Det går inte att ta miste på Hirsh Koyis entusiasm och optimism när han berättar om projektet.

– Lyckas vi med det här vore det ett stort, stort framsteg, säger han.

”Lungcancer har en mycket dålig prognos. 80 procent av de patienter som får lungcancerdiagnos går inte att bota. Men om vi med den här metoden kan upptäcka cancern innan symptomen kommit så kan läget bli ett annat”

Hirsh Koyi

Överläkare och projektansvarig