Svag euro bra för Sandvik
Tunga svenska industriföreträdare varnar för att den starka kronan kan hota jobben inom exportindustrin. Men på Sandvik är oron måttlig. Där har i stället den svaga euron blivit en framgångsfaktor.
Relaterat
Det är i Dagens Industri som ett antal industribolagshöjdare gör uppror mot Riksbanken och den förda räntepolitiken. Kravet är en sänkt ränta till europeisk nivå i syfte att sänka kronkursen.
– Det enda rimliga är att sänka räntan och få upp konkurrenskraften för svensk industri och skapa jobb i Sverige, säger Lars-Eric Aaro, verkställande direktör för det statliga gruvbolaget LKAB.
En annan av upprorsmakarna är Sverker Martin-Löf, ordförande i Sandviks storägare Industrivärden:
– Räntan borde ha sänkts för länge sedan. Riksbanken måste agera innan det är för sent, säger han till DI.
Men på Sandvik råder än så länge ingen panik, långtifrån. Faktum är att bolaget så sent som i det andra kvartalet i år räknade hem cirka 100 miljoner kronor i positiva valutaeffekter.
Skälet till det är framförallt eurons kräftgång gentemot dollarn. Sandviks produktion i euroområdet har helt enkelt blivit billigare och när betalningen samtidigt till stor del sker i dollar så blir det bingo.
Nu har kronan fortsatt att stärkas under sommaren och enligt Sandviks informationsdirektör Jan Lissåker så medför det troligen att bolaget totalt sett tjänar mindre på valutaeffekterna. Han ger också Sverker Martin-Löf och kompani rätt i att en stark krona på sikt kommer att ha en negativ effekt på resultatet för ett exportföretag som Sandvik, som har sin största produktionsanläggning i Sandviken.
Samtidigt är en flytt av produktion från Sandviken och Sverige – till följd av en stark krona – inte trolig.
– Det gör vi väldigt sällan mot bakgrund av att valutorna förändras. Vi har haft skiftande valutakurser under hela vår livstid, så det här är något vi alltid lever med, säger Jan Lissåker.
I början på veckan krävde även Per Lindberg – chef för skogs- och massaföretaget Billerud och snart också för Korsnäs – en räntesänkning. Skogsbolagen är starkt exportberoende och därmed extra känsliga för en stark krona.
Men många är också skeptiska till en räntesänkning, ofta med motiveringen att en sådan skulle riskera att ytterligare öka på hushållens skuldsättning. Redan i dag är hushållen i snitt skyldiga 170 procent av den disponibla inkomsten, en historiskt hög nivå.
