Sista bekämpningen av mygg – någonsin?
Helikoptern flyger fram och tillbaka över fälten och släpper ned bekämpningsmedel mot myggplågan.
Kanske för sista gången någonsin.
– En bekämpning som fungerar går i graven, säger Jan Lundström, som leder arbetet.
Relaterat
Årets tredje och sista bekämpning kan också bli den sista för alltid. Som GD tidigare skrivit lider det treåriga kontraktet om bekämpning mot sitt slut.
Ännu har inget beslut tagits om en förlängning och därför har de fyra myggbekämparna sagts upp till årsskiftet.
– Blir det översvämningar nästa år får de som bor i Österfärnebo och Gysinge ett helvete, säger Jan Lundström.
Han och hans manskap finkammar markerna kring Nedre Dalälven och tar prover och gör beräkningar och analyser som visar var insatser behövs.
Sedan ritas de områdena upp med streck på en karta i en dator. Strecken visar var helikopterpiloten ska flyga och släppa ned bekämpningsmedlet.
Varje gång helikoptern flugit längs en linje så släcks den på datorskärmen.
Den här sista dagen är det områden på totalt 214 hektar som ska bekämpas och 54 av dem finns i Vista i Österfärnebo.
Mygglarver har bildats i marker som översvämmats av den rikliga nederbörden.
Något som talar emot teorierna om att det bara är regleringar av vattenflödet i Nedre dalälven som är boven i dramat.
– Regleringar orsakar inte myggplågan, de orsakas av översvämningar. Alla bekämpningar i år har berott på naturliga översvämningar på grund av regnet, säger Jan Lundström.
Själv har han i tio års tid kämpat mot myggen och blivit en välkänd person i trakten. När han och kollegan Martina Schaefer sitter och äter utanför pizzerian i Österfärnebo så hälsar invånarna på dem och frågar hur det går.
Han säger att han jobbar 55 timmar per vecka med kampen mot myggen – året runt.
– På vintern slåss jag mot myndigheterna för att få tillstånd till bekämpningen. När den sen väl ska sätta igång framåt sommaren brukar jag vara helt slut.
Men varför allt jobb?
– Du såg de där som gick förbi och frågade om bekämpningen. För dem gör jag det, för att de ska få ett drägligt liv.
– Den första bekämpningen som vi gjorde i maj var på cirka 3 500 hektar. Hade inte den gjorts så hade ingen kunnat sitta ute nu.
– För mig är det enkelt. Till syvende och sist handlar det om levnadsvillkoren, både för vuxna och barn.
