Mannen var i femtioårsåldern och hade hastigt blivit deprimerad.

– Från en dag till en annan, säger hustrun.

Efter en kort tid försökte han ta sitt liv. Han skrevs in på psykiatrisk klinik och fick diagnosen djup depression med vanföreställningar berättar hon. När hon dagen efter hälsade på tyckte hon att det var svårt att få kontakt med honom.

– Just det gjorde mig så orolig.

Hon pratade länge med en sjuksköterska om oron och att hon inte kände igen sin man, som i vanliga fall var pigg och i farten. Sköterskan lovade att ta upp det hon sagt med läkaren.

Dagen efter talade hon med läkaren i telefon, som då berättade att maken skulle skrivas ut samma dag. Hon protesterade mot diagnosen eftersom hon trodde att han hade en psykos, men accepterade sedan situationen. Läkaren lovade att medicinen skulle ge henne tillbaka den friske make hon kände igen på ett par veckor.

Enligt lex Mariaanmälan var mannen positiv till behandlingen och ville skrivas ut. Han sa sig inte ha några självmordstankar och läkaren bedömde risken för det som liten. Men hustrun känner inte igen att utskrivningen skulle ha skett i samråd med anhöriga, hon upplevde att de ställdes inför ett färdigt beslut.

Andra dagen efter självmordsförsöket kom han hem. Sedan följde ett par sömnlösa nätter. Maken var orolig och hon upplevde att hon inte fick kontakt med honom.

Tredje natten hemma var maken så orolig för att hon skulle dö om hon somnade att han ringde efter ambulans och hennes föräldrar flera gånger. Frampå småtimmarna kom hennes föräldrar och de lovade att titta till henne när hon följde med dem hem för att få sova. Han hade somnat när de gick. När hon vaknade nästa dag försökte hon få tag i honom per telefon.

– Jag ringde dit men fick inget svar.

Trots återupplivningsförsök gick mannens liv inte att rädda. Rösten bryts och tårarna kommer när hon berättar om hemkomsten. Hon ångrar att hon lämnade honom ensam.

I efterhand frågar hon sig varför sjukvården, så snart efter ett självmordsförsök, litade på att han hade övergett självmordsplanerna. Hon tycker också att han borde ha övertalats att stanna kvar de veckor det tar innan medicinen börjar ge effekt och häva depressionen.

– Det får man ju på andra medicinbehandlingar.

Socialstyrelsen granskar alla självmord som skett inom fyra veckor efter kontakt med vården. Hustrun ska också anmäla det som hänt till patientnämnden och hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.