Lågor flammar från eldhärdarna. Doft av eld sprider sig i rummet och långt ut på gården utanför. Hammarslagen mot rödglödgat järn på städen ljuder konstant. En väggkrok blir till och en spik att fästa den i väggen med.

Kunde lika bra vara för hundra år sedan.

Men nu är det 2010, platsen är Gysinge Herrgård och en kurs i järnsmide pågår i PRO:s regi.

Gunilla Classon från Värmland är en av deltagarna.

– Jag hade aldrig sett en smedja förut. Gubben går en datakurs här. Jag är inte intresserad av datorer och tog den här kursen i stället, säger hon.

Och mycket riktigt är maken Rolf Classon fullt upptagen med att lära sig databokföring bara 50 meter därifrån. Han har precis blivit kassör för PRO i Vitsand, en församling i Torsby kommun.

– Ett krav för att jag skulle ta uppdraget var att jag skulle få gå den här kursen. Jag gick steg ett för någon månad sen och nu går jag steg två, säger han där han sitter med jämnåriga herrar längst bak i klassrummet.

I år är det exakt 40 år sedan PRO tog över Gysinge Herrgård och gjorde den till kursgård efter en omfattande renovering. Varje år deltar nu ungefär 3 500 personer i de 200 kurser som erbjuds.

Sedan 1982 har kursgården varit en folkhögskola.

– Vi är världens enda folkhögskola som ägs och drivs av en pensionärsförening, säger rektorn Britt-Marie Fredriksson.

Skolan är öppen för alla åldrar. Men pensionärerna dominerar förstås. Och de kommer från hela Sverige och från grannländerna Danmark, Finland och Norge.

– Nu börjar vi få besök av pensionärer från de baltiska länderna också, säger Britt-Mari Fredriksson.

De ungdomar som söker sig dit är främst intresserade av modernare kurser som digitalfoto och fotoredigering.

Förutom kurser anordnas även konferenser, bröllop och kickoffer.

– Vi har två olika verksamheter för att få ekonomin att gå ihop, säger Britt-Marie Fredriksson.

Kurserna är helt gratis. Däremot kostar kursmaterialet, liksom kost och logi.

Mitt ute på en gräsmatta nära älven som rinner förbi sitter Inga Åsarby från Sandviken och målar av stranden och vattnet.

Hennes kurskamrater sitter inomhus. Bland annat Yvonne Johansson som har målat hela livet. Men först när hon blev pensionär började hon med konsten på allvar och har nu haft flera utställningar i hemstaden Enköping.

– Jag lär mig väldigt mycket nytt på den här målarkursen, säger hon.

Även danskurserna inom friskvården röner stort intresse bland deltagarna.

– Vi har allt från afrikansk dans till bugg och pensionärsdans. Det gäller att hitta rätt dans till varje person, säger Britt-Mari Fredriksson.

Just den här dagen pågår en kurs i bugg. Läraren heter Lennart Molin och när GD träder in i danslokalen sätter han på ”I´m just a gigolo” och ber deltagarna att le och se extra glada ut när fotografen tar bilder.

Rektorn berättar att många av dem som går kurserna gör så för att pröva något som de förut inte hunnit med.

Nu i sommar erbjuds för första gången en så kallad semestervecka.

– Då ska vi ha vinprovning, friskvård, klubbspel och utflykter till Ockelbo och Sandviken, säger Britt-Marie Fredriksson.