Superbakterier gör dig friskare
De anses sätta fart på immunförsvaret så att höstförkylningarna håller sig borta. De lindrar också magsjukdomar, förebygger tjocktarmscancer och hjälper dig att hålla vikten. Det handlar om probiotika – hälsobringande tarmbakterier som det forskas flitigt om världen över.
Relaterat
Artikelbilder
Probiotika, som bland annat finns i yoghurt, är levande mikroorganismer som ger positiva hälsoeffekter.
Det finns många drycker med probiotika i hälsobutikerna, fast en del menar att de är dyra och onödiga.
Livsmedel som är syrade innehåller probiotika naturligt.
Fakta
Kort om probiotika
Probiotika är levande mikroorganismer som enligt forskning ger positiva hälsoeffekter när de intas i tillräcklig mängd. Prefixet ”pro” kommer från latinet och betyder ”välvilligt inställd mot”. ”Bios” är grekiska och betyder ”levande”. Att jämföra med motsatsen antibiotika, som tar död på både elaka och goda tarmbakterier, där förstavelsen ”anti” betyder ”mot”.
Det finns olika släkter av probiotika. De vanligaste bakterierna ingår ofta i någon av de mjölksyraproducerande släkterna laktobaciller eller bifidobakterier.
Så får du i dig probiotika
Naturlig väg: Laktobaciller finns i mjölksyrajästa livsmedel som inte värmebehandlats i efterhand. Till exempel i inlagda gurkor, oliver, surkål, yoghurt och fil.
Tillskott: Det går att köpa tillskott i form av tabletter och kapslar med en eller flera typer av probiotikabakterier. En del experter hävdar att det räcker med en sort, medan andra tycker att man ska få i sig flera sorters bakterier, eftersom olika typer trivs olika bra i de olika delarna av tarmen.
Det finns särskilda magdroppar att köpa på apoteket för barn, som man kan ge redan vid födseln. De är i första hand avsedda för barn med kolik. Probiotika finns även i berikade i fruktdrycker, fruktsoppor, shottar, filmjölks- och yoghurtprodukter.
Förlossningen påverkar tarmfloran
Det har framkommit i studier att barns tarmflora är beroende av den som mamman har vid själva födseln. Före födseln är mag- och tarmkanalen helt steril. Via en vaginal förlossning utsätts barnet sedan för mammans slid- och tarmbakterier. Den uppsättning bakterier mamman har överförs till barnet.
Om barnet föds via kejsarsnitt får barnet inte den naturliga översköljningen av bakterier. Likaså utsätts det för en mindre mängd tarmbakterier om mamman ätit antibiotika under graviditeten, eftersom antibiotikan även slår ut de goda bakterierna.
Många forskare tror att goda tarmbakterier är nödvändiga för att immunsystemet ska utvecklas normalt. I en studie vid Lunds tekniska högskola såg man till exempel att nyfödda med färre olika bakterier i sin tarmflora hade större benägenhet att utveckla eksem vid 1,5 års ålder.
Är probiotika riskfritt?
Det har hävdats att probiotika kan vara skadligt, eftersom bakterierna skulle kunna ta sig ut genom tarmväggen ut i blodet och ge till exempel blodförgiftning. Professor Siv Ahrné tror dock inte på detta. Hon menar att de är helt ofarliga och finns naturligt i magtarmkanalen och även på andra slemhinnor hos både människor och djur.
– Snarare har probiotika en motsatt effekt, det hindrar tarmen från att läcka ut bakterier, säger hon.
Positiva effekter av probiotika, enligt forskning:
Förkylningar blir färre och lindrigare.
Förebygger och i viss mån lindrar mag- och tarmsjukdomar som glutenintolerans, Crohns sjukdom, IBS - det vill säga irriterad tjocktarm, samt ulcerös kolit och tjocktarmscancer.
Minskar kolik, eksem och diarréer hos spädbarn.
Hjälper till att motverkar hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och fetma. En förklaring är att inflammationsgraden i kroppen blir mindre.
Ger bättre näringsupptag och det blir lättare att återhämta sig efter fysisk ansträngning. (TT Spektra)
Under många år ansågs probiotika mest vara snälla tarmbakterier som minskade gasbildning. Eller så betraktades de som en bluff – att det var onödigt att betala extra för dyra drycker som ändå inte gjorde någon nytta.
I dag ser bilden annorlunda ut. Probiotika har fått ett allt större erkännande i takt med att allt fler universitetsstudier gjorts på sådana bakterier, inte minst i Uppsala och Lund, som visar stora hälsovinster av olika slag.
En av pionjärerna inom svensk probiotikaforskning är Siv Ahrné, professor i livsmedelshygien vid Lunds tekniska högskola. I början av 1990-talet upptäckte hon och flera kollegor att probiotiska bakterier ger effekt mot en så kallad läckande tarm. En läckande tarm släpper igenom skadliga bakterier genom tarmväggen ut i kroppen, vilket leder till inflammationer.
– Goda tarmbakterier bidrar till att cellväggarna i tarmen blir tätare och det blir svårare för bakterier och stora molekyler att släppas igenom. Vi tror att detta i sin tur kan förebygga och förbättra en rad olika sjukdomstillstånd, säger hon.
Bland annat nämner Siv Ahrné olika mag- och tarmsjukdomar som glutenintolerans och tjocktarmscancer, samt hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och diabetes.
Annat som intresserar forskarna är probiotikans påverkan på immunförsvaret, eftersom så mycket som 75 procent av kroppens immunsystem sitter i tarmen.
– De probiotiska bakterierna kan medverka till ett effektivare försvar mot virus och göra så att vi får bättre motstånd mot till exempel förkylningar. Det har vi sett i studier, säger Siv Ahrné.
Medicine doktor Olle Haglund föreläser mycket om probiotika och har gett ut en bok i ämnet som tar upp aktuell forskning. Han tror att felaktig kosthållning är en av orsakerna till att människor i dag ofta har underskott på bra tarmbakterier.
– När vi äter socker och andra lättsmälta födoämnen bryts de ned och sugs upp i övre delen av tunntarmen. Men de hinner inte ned till den nedre tunntarmen och tjocktarmen. De goda tarmbakterier som lever där nere får därmed inte någon vidare näring och dör ut och kan ersättas av sämre tarmbakterier, säger han.
I stället tycker Olle Haglund att vi bör äta fiberrik kost, som han anser att vi är skapta för.
Fibrer når ända ned till tjocktarmen och ger därmed näring åt de goda bakterierna i hela tarmen. Han jämför med hur människorna åt på stenåldern, då de åt mer nötter, bär, rötter och annat fiberrikt, som underhöll de probiotiska bakterierna. Därtill, säger han, fick man i sig långt mer probiotika på naturligt väg på den tiden. Detta eftersom maten konserverades genom mjölksyrajäsning, vilket gynnade laktobacillerna – den vanligaste formen av probiotika.
– I dag, när vi har frångått den här konserveringsmetoden och använder kylskåp för att maten inte ska bli dålig, får vi i oss mindre laktobaciller. Dessutom äter vi mycket antibiotika som inte bara slår ut de skadliga bakterierna utan även de nyttiga.
Minna Tunberger/TT Spektra
