Släktforskning På Källbäck tränades Johanna Arvida i pigans sysslor
Den femte och sista delen i vår serie av släktberättelser handlar om barnhemsbarnet som fick lite revansch till slut. Berättelsen publiceras i sin helhet och kommer att finnas med i det häfte som släktforskarföreningen kommer att ge ut i samband med Släktforskardagarna i Gävle 24 till 26 augusti.
Relaterat
Artikelbilder
Källbäck i dag.
Kanske var det ändå en tröst. Träffa andra flickor i samma situation. Ha en tillhörighet. Mat och värme.
Den lilla föräldralösa flickan Johanna Arvida Paulina tas in på Enskilda barnhemmet för flickor, Källbäck, i Gävle. Hur var hennes upplevelse av det? Man funderar. Kanske var det ändå en tröst. Träffa andra flickor i samma situation. Ha en tillhörighet. Mat och värme. Så småningom en framtid att se fram emot.
Jag fann lite historik om Källbäck Enskilda barnhemmet för flickor. Det blev allt svårare att ta emot alla nya barn som anmäldes till Enskilda barnhemmet i Gefle på Islandsholmen varför planerna på en nybyggnation återuppstod.
Nu gällde det att finna en lämplig tomt för det tilltänkta hemmet. Vid Källbäcken i stadens södra utkant fann man ett område som var särskilt lämpligt. Det gamla hemmet såldes till sjökaptenen C. E. Almgren för 5.000 rdr. Virke uppköptes under hand och våren 1871 stod det nya hemmet färdigt. Barnen flyttades då över till det nya, vackra och ljusa hemmet som var uppfört av trä i två våningar.
Nedre våningen innehöll förutom förstuga och tambur fem boningsrum samt kök med vattenledning. Övre våningen var inredd med sex rum samt förstuga och tambur. Kostnaderna för hemmet uppgick till 13.000 kr. På tomten uppfördes även en mindre mangårdsbyggnad med två lägenheter på tre resp. två rum och kök.
Då Källbäck låg i stadens utkant inrättades det som lanthushåll och man byggde en ladugård för tre kor och några grisar. Åkerjord arrenderades och en stor trädgård och lekplats framför huvudbyggnaden ökade trivseln.
Det fanns dock fortfarande problem. Nya Källbäckshemmet tog emot både pojkar och flickor vilket visade sig skapa svårigheter, inte minst i skolan. 1873 upphörde därför direktionen att ta emot pojkar. De som redan fanns där fick dock vara kvar fram till konfirmationen.
Nu övergick barnhemmet till att kallas för Enskilda barnhemmet för flickor.
Vi får hoppas att det var en bra tid för lilla Johanna Arvida Paulina. Vad jag förstått så tränades och lärde sig flickorna att klara av pigarbete och år 1900 arbetade hon som piga i Gävle enligt folkräkningen.
Johanna Arvida Paulina Söderberg flyttade till Stockholm 1905. Kom till Hedvig Eleonora församling. Så träffade hon sin kärlek Oskar Hjalmar Pettersson och de gifte sej 3 december 1910. En man som flyttat från Arboga till Stockholm. Han var född 17 december 1879. Då de gifte sej bodde de på Birger Jarlsgatan 106.
Den 27 september 1912 föddes deras lilla son, Ture Oskar Hjalmar Pettersson. Vilken lycka!
Då bodde familjen på Söder, Maria församling. De flyttade runt lite i Stockholm. Sonen blev retuschör när han blev vuxen och tog sig senare moderns flicknamn Söderberg som efternamn.
1965 gick lilla Johanna Arvida Paulina Söderberg Pettersson ur tiden, 81 år gammal. Hennes make dog 1967 och sonen 1974. De ligger alla tre begravda på Skogskyrkogården i Stockholm. I samma grav ligger också Johanna Arvida Paulinas kusin, hans hustru samt deras svärson Adolf Magnus von Brömssen.
Denne von Brömssen arbetade som ingenjör på familjeföretaget, var pilot och omkom i en flygkrasch 1948 endast 36 år gammal. Planet var fransktillverkat, tresitsigt och hade en motor från Renault på 140 hästkrafter.
Så slutade Johanna Arvida Paulina i samma grav som en adelsman. Det tycker jag var ett värdigt slut på hennes liv!
Fakta/Bakgrund
Margareta Gullström-Linder från Karlstad är 58 år och både farmor och mormor. Hon började släktforska för drygt tio år sedan efter att ha gått in i väggen. Hon behövde något att lägga tankar och tid på och efter en introduktion från bekanta var hon fast. Det har visat sig att Margareta har blodsband med Selma Lagerlöf.
Lilla Johanna Arvida som vi kan läsa om här var Margaretas farmors mammas brorsbarn. Den lilla flickans öde grep tag. Margareta tror att Johanna Arvida var barnflicka eller piga hos en Stockholmsfamilj när hon träffade sin blivande make.
Men just flickans tid på Källbäck i Gävle har fascinerat Margareta.
– Jag har läst om en kille som skrev att det var väldigt illa på Källbäck men jag tror pojkarna hade det sämre än flickorna.
Journalisten och författaren Annica Öhman, född 1945 och uppväxt i Gävle har skrivit en bok om ”Barnen från Källbäck. En del handlar om hennes egen syster som lämnades på Källbäck.
Så här skriver Annica Öhman: ”Första gången jag hörde talas om min hemliga syster var när jag gick i småskolan. Hon var nyfödd och intagen på spädbarnshemmet Lilla Källbäck i väntan på att adopteras bort. Källbäck låg i kvarteret intill mitt hem i de barnrika röda tegelhusen; barnhemmet som jag passerade på väg till Södra folkskolan. Namnet på barnhemmet är etsat i mitt minne med skräck. ”Passa dig, annars hamnar du på Källbäck!” (...) ”
Annica Öhman har under sju år studerat hur barnen hade det på Källbäck med hårda regler och utan kontakt med omvärlden. Många av barnen som hamnade där hade föräldrar som ville behålla dem men kunde inte eftersom de inte fick det stöd de behövde från samhället.
