Bengt skrev om sin mormor Elin
Släktforskarförbundets berättartävling har fått in över 40 bidrag. Alla berättelser ska samlas i ett häfte lagom till Släktforskardagarna i Gävle i augusti. Men några av bidragen kommer vi att publicera i GD under sommaren om än i något reviderat skick.
Fem av berättarbidragen kommer att belönas i samband med släktforskardagarna. Vilka det blir återstår att se men helt klart finns det många bra bidrag att välja mellan.
Relaterat
Artikelbilder
Bengt Skogberg i Karlstad har skrivit om sin mors släkt.
Fotograf: SCANPIX
Fakta
Utvandringen
Den stora utvandringen från Sverige till
Amerika började 1846 och utgick då från Gävle. De första att utvandra i organiserad form var anhängare av den religiösa sekten ”erikjansarna” som emigrerade till Bishop Hill i Ilinois.
Den första gruppen ”erikjansare” bestod av 120 personer som reste med segelfartyget Wilhelmina. De fick betala 6 500 riksdaler för resan.
Fartyget hade en last av bräder och stångjärn. Över lasten byggdes bås med halm för passagerarna.
Resan, som innebar stora påfrestningar, tog tio veckor, ibland kortare tid, ibland längre. När Wilhelmina nådde New York hade 21 av barn dött. Förutom erikjansarna utvandrande ytterligare runt 1 000 personer via Gävle.
Från Gävle gick resan först till Hull i England och sedan över land till Liverpool. Därifrån startade det stora äventyret med resan över Atlanten, oftast med New York som destination och sedan vidare till olika områden.
Utvandringen från Gävle med segelfartyg pågick till 1857. Majoriteten av emigrationsvågorna gick sedan i huvudsak via Göteborg.
Maten ombord fick man i början stå för själv under resan till England. Under resan över Atlanten ingick maten i biljettpriset. Man fick då hämta ut en ranson mat och vatten per person och vecka att hushålla på. Ransonerna var noga uträknade för att räcka hela resan.
Den 22 maj 1846 i Gävle slöts ett avtal vad gäller kostnader för passagerare på skeppet ”Wilhelmina”. Detta avtal kom att bli normgivande för resorna från Gävle. Biljetten för en passagerare var då 54 riksdaler Banco för resan, inklusive vatten och ved. Matkostnader tillkom med ca 3 riksdaler och landstigningsavgift i New York på ca 8 riksdaler. Totalt kostade det alltså runt 65 riksdaler, lite olika beroende på antal passagerare. En årslön för en dräng var 1846 ca 150 riksdaler.
En av de mest kända utvandrarna är Joe Hill, eller Joel Hägglund som han hette från början. Han emigrerade till Amerika som nybliven 23-åring i oktober 1902.
Bengt Skogberg, som skrivit berättelsen om sin mormor Elin och hennes familj, föddes i Bomhus 1952. 1964 flyttade han och hans familj till Karlstad där han fortfarande bor.
– Jag började släktforska på 80-talet men la ner.
Det blev helt enkelt för mycket att hålla reda på men när han upptäckte att det fanns datorprogram till hjälp tog han upp släktforskningen igen.
Bengts mamma Majken lever fortfarande och är i dag 95 år. För att få fram historien om Elin har han bland annat intervjuat sina föräldrar och läst brevväxlingen mellan de som utvandrade och de som blev kvar i Sverige.
– Jag har inte så mycket kontakt med den Amerikanska grenen men jag förstår att de bodde ensligt. Det var en ödesnyck som gjorde att Elin blev kvar, annars hade jag inte varit här i dag men det var pappans stora livssorg att inte kunna komma tillbaka till Sverige och hälsa på sin dotter, berättar Bengt.
