Hon minns precis hur det började. Sylvia Wilhelmsdotter skulle gå hem från jobbet en kväll, det snöade ute och var mörkt och kallt. Då hör hon plötsligt ett hjärtskärande skrik någonstans inifrån byggnaden och förstår precis vad det är som sker. Det är en av de boende som får hjälp med att ta på sig nattkläderna. Sylvia fortsatte hemåt med en gnagande känsla i kroppen.

– Jag satte mig ner direkt och började skissa, berättar Sylvia. Jag som kan sy också, var det inte dags nu att göra något konkret? Nu ska ni få se, tänkte jag för mig själv och fortsatte att skissa.

När förslaget var klart traskade Sylvia till Almi som tyckte att hennes idé var briljant. Hon var innovatör och fick ett ekonomiskt bidrag för att ta fram fyra basmönster.

I dag har Sylvias idé fått design- och mönsterskydd i Sverige och Norge och de första plaggen är uppsydda. En kollektion snygga och roliga kläder med långa tvåvägsdragkedjor längs armar och ben. Så att den som har en begränsad rörlighet ska kunna klä på sig utan smärtor.

Sylvia har uppfunnit livskvalitet för en stor grupp människor.

– Nu slipper personalen vrida och vända på armar och ben för en sån vardaglig sak som att ta på någon kläderna. Vanliga kläder med isydda ärmar är inte gjorda för den som är stel eller krokig. Och så blir ju de flesta av oss till slut.

Vi sitter i Sylvias ateljé i ett av magasinen på Alderholmen. Hon ser tuff och modern ut med svart hår och ett busigt leende. Tjocka stenväggar och kraftiga stockar som pelare berättar om rummens historia. På ett vitt loppisskrivbord med äkta patina står symaskinen i stål. En Bernina som hon köpte när hon var ung och som fortfarande fungerar perfekt.

På skärmväggen hänger en rad med plagg i klassiska former och med detaljer som sticker ut.

Sylvia Wilhelmsdotter är lika mycket designer som innovatör.

– Man mår bra om man känner sig fin och det är också viktigt. Mitt 19-åriga barnbarn har provat plaggen. ”De är okej mormor”, sa han och skulle kunna tänka sig den rutiga murarskjortan själv.

Hon har mycket kunskap om människors behov. När personalen på äldreboendet där hon jobbade fick välja områden att specialisera sig inom valde hon att bli hjälpmedelsombud. Plötslig såg hon vad mycket hinder det finns för den som har en funktionsnedsättning. Hon såg också alla dessa liggsår som uppstår när man inte kan vända sig i sängen. Hon lärde känna en dam som bara kunde ligga på rygg och hade stora sår på hälarna.

– Jag måste göra något! Tänkte jag och började leta efter information. Då hittade jag en socka som har gelé i hälen. Jag beställde den och hon fick en ny tillvaro. Hon tyckte att det kändes som om hälarna svävade i luften. Liggsåren gick också tillbaka, av en sån enkel sak!

Omsorgen om andra har följt Sylvia genom livet. Men från början var den mer inriktad på yttre skönhet. När gallerian Flanör var ny på 70-talet låg ett stort parfymeri i mitten av markplanet. Där jobbade Sylvia i tio år och trivdes som fisken i vattnet. Hon lärde sig branschen och tog över Sätras parfymeri tills kärleken kom och lockade henne till Stockholm.

Där jobbade hon på Åhléns och Hemköp och njöt av att människor var så artiga. Folk köade snällt och de unga höll upp dörrarna.

Men ­efter tio år tog kärleken slut och ­eftersom döttrarna bodde i Gävle­ flyttade hon tillbaka. Vad skulle hon göra nu? Av en tillfällighet fick hon ett deltidsvikariat på äldreboendet Allégården i Valbo.

– Det var bara nio boende där och vi blev som en familj. Det var som att få mormor och morfar och farmor och farfar tillbaka.

Hon minns en sen kväll vid nio när hon hade jobbat färdigt och blev bjuden in till ett av paren. De hade dukat fram fika och bara om hon ville själv kunde hon få ett glas konjak också.

– De ville ge oss som jobbade tillbaka av det som vi gett under dagen.

Och nu håller Sylvia på med att ge tillbaka en smula av allt det som hon har fått under åren. Alla historierna från förr. All tacksamhet och kärlek och inte minst den handskrivna hälsningen från en boende som hon har sparat, med orden: ”Till just dig Sylvia”.

På senaste företagarmässan fick hon nya kontakter. Hon hittade en Gävlebo som äger två syfabriker i Estland som kan sy upp större produktioner. Men också ett företag i Gävle som vill ta in hennes kläder.

Det finns många fördelar med Sylvias design. Känslan att klara sig själv ger en förhöjd livskvalitet. Även personalen får nytta av det eftersom man ofta får skador i nackar, axlar och armar.

– Nu tänker jag göra det roligt också, ler Sylvia. Jag har alltid piffat upp mina egna kläder med detaljer och sydde till exempel examensklänningar av påslakan när flickorna var små. Alla frågade var jag hade köpt dem och nu kommer mina kläder att synas igen!