Där pryglades buspojkar och borgmästaren höll tal
Följ med på en kort historik för rådhuset över tre århundraden.
1700-tal
Tidigare låg en rådstuga på platsen där rådhuset nu står. Rådstugan byggdes 1628 och ödelades helt i en brand 1776. Ett nytt rådhus byggdes 1784-1790 på kung Gustav III:s uppdrag. Ritningarna stod arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz för efter landshövding F. A. U. Cronstedts förslag. Huset uppfördes i en franskinspirerad stil med drag av rokoko och klassicism. Kungen lämnade ett bidrag på 4 500 riksdaler och donerade en porträttmedaljong i marmor utförd av Johan Tobias Sergel.
Adelcrantz hade tre förslag på hur rådhuset skulle se ut: I det första förslaget fanns ett mittpartiet med en stor förhall som även skulle användas som börs. I bottenvåningen fanns stadskällaren med utskänkningslokaler, resanderum och salar samt lokal för brandvakten. I övervåningen solennitetssal, lokaler för myndigheter och representation och i hela södra längan auktionsverket. Förslaget blev dock för dyrt.
Förslag två godkändes av kungen 1778 men blev för stort för kvarteret. Adelcrantz tänkte sig börs, stadskällare, brandvakt och auktionskammare i bottenvåningen. I huvudvåningen – solennitetssal i väster samt rum för handels- och hantverkssocieteten, i öster lokaler för rådhusrätt och kansli. Intill rätten ett rum för ”Hederligare parter” och ett för ”vagtbetiening och sämre parter”.
Förslag tre är en bantad version av det andra förslaget. Det godkändes av kungen 1782 och är i stort sett samma som tvåan men med vissa ändringar i trapphus och solennitetssal (högtidssal).
Till långt in på 1930-talet fanns myndigheterna som svarade för rätt och ordning samlade i huset med expeditioner och kontor. Här fanns borgmästaren, samtliga rådmän och stadsfullmäktige. I huset fanns också magistratssekreteraren, notaris publicus, stadsarkitekten, stadsingenjören och stadsfiskalen samt hela poliskåren.
Rådhuset hade ingångar från alla fyra väderstreck. Stadsfiskalen hade ingång från Kungsgatan, poliskommissarien från Kyrkogatan och poliskontoret från Norra Rådmansgatan.
Övriga hade ingång från Rådhustorget. Sessionssalen användes av stadsfullmäktige.
En skampåle och en trähäst (ett straffredskap med vas rygg som den dömde fick sitta på) stod söder om rådhuset fram till 1767 då pinoredskapen flyttades till en öppen plats vid Nygatan, i dag Stortorget. Kvarteret där Folksamhuset ligger heter därför Skampålen och kvarteret där förvaltningshuset ligger heter Trähästen.
På Rådhustorget hade månglarna sina stånd liksom fiskbörsen.
Pojkar som gjort ofog hämtades av polisen och pryglades i rådhuset enligt protokoll från 1780.
Fattigbössorna i entréhallen, som fortfarande står kvar, var till för personer från andra orter som utblottade kunde vända sig till magistratet med begäran om hjälp.
1800-tal
Vid stadsbranden 1869 förstördes taket, det lökformade tornet och det mesta av inredningen. Rådhuset återuppbyggdes 1871-1872 under ledning av arkitekt F. G. A. Dahl.
Exteriören förändrades, bland annat genom att fönstren på tredje våningen gjordes större, taket blev brantare och tornet fick en stramare utformning och urtavlor. Fasaden ornamenterades med lister.
För att understryka makten och myndigheten placerades två kanoner riktade mot Gavleån men kanonerna rullades ner i ån.
1900-tal
En bit in på 1930-talet fanns en droskstation på rådhustorget med ett tiotal hästar. En kur med kupol fanns uppsatt där droskägarna kunde vänta på beställningar. I väntrummet fanns telefon. Senare ersattes hästdroskorna med bilar.
1945 revs kullerstenarna på rådhustorget upp och ersattes av smågatsten. Torget sänktes också 50 centimeter och fick avskiljande granitmurar och häckplanteringar. Kostnad – 155 000 kronor.
Fullmäktigesammanträden har hållits i rådhuset från 1872 till 1947 då stadsfullmäktige flyttade till stadshuset. Men efter en renovering av sessionsalen 1965 flyttade de tillbaka till rådhuset. Stadsfullmäktiges presidium och rådhusrätten delade lokal. Åhörarläktaren öppnades endast vid sammanträden, inte vid tingsförhandlingar.
På 1950-talet ville man riva klocktornet och uppföra ett nytt torn i samma stil som originalet, alltså med lökkupol.
I samband med en grundförstärkning 1954 togs allt arkivmaterial bort som förvarades i källaren. Fram kom vackra valv. En GD-läsare förslog att källaren skulle göras om till restaurang. Stadsarkitekt S. H. Wranér tittade på de ursprungliga ritningarna men hittade ingenting om vad källaren skulle ha använts till.
1972 sattes ett klockspel in i tornet efter initiativ från läkaren Kule Palmstierna.
I mitten av 1980-talet fanns en skridskobana på torget.
I juni 1981 tog stadsarkivet fram några idéskisser som visar att det går att utnyttja rådhuset för sommarservering. 30-35 personer kan få plats i rådhuskällaren och ytterligare ungefär 50 i esplanaden söder om rådhuset. Idén kom efter en motion av socialdemokraten Birgit Pettersson.
Tingsrätten flyttade ut 1993. Mellan den 26 oktober och nionde november 1992 ordnades en utställning på förvaltningshuset. Medborgarna fick komma med förslag på vad huset skulle användas till. Resultatet blev att Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet flyttade in.
2000-tal
IBF (institutionen för bostads- och urban forskning) hyr tillsvidare rådhuset och har nio månaders uppsägning. Någon uppsägning har inte kommit in men kontraktet går ut den 31 mars 2013.
I Rådhuset satt borgmästaren. Gävle har haft borgmästare från 1522 fram till 1970. Borgmästaren var chefsdomare och satt ordförande i magistraten och rådhusrätten. Tidvis hade Gävle flera borgmästare samtidigt. 1719 stadgades att justitieborgmästaren skulle svara för rättsskipningen och handeln, politieborgmästaren för administration och byggärenden.
När polisen förstatligades 1971 och rådhusrätten blev tingsrätt avskaffades borgmästartiteln. Den sista borgmästaren var Sven E Ståhl som var borgmästare 1958-1970. Därefer fick han titeln lagman, en tjänst som han hade till 1981.
Rådhusets balkong användes av borgmästaren som höll sitt vårtal där.





















































