Vad ska hända med rådhuset? Än så länge är ingenting klart men Institutionen för bostads- och urban forskning (IBF) som huserat i rådhuset i snart 20 år kommer att flytta ut. Kontraktet går ut den sista mars 2013.

Precis samma fråga ställdes 1992 när tingsrätten lämnade rådhuset. På hösten det året ordnade fastighetskontoret en utställning i förvaltningshuset. Rådhuset visades upp och planer smiddes. Medborgarna fick säga sitt men tyvärr har de förslagen gömts utan i någon vrå där de sedan glömts bort. Men resultatet vet vid. Från att ha varit en byggnad full av liv och makt, där tingsrätten höll sina förhandlingar i de vackra salarna somnade rådhuset in och slöts till när IBF flyttade in.

Någon uppsägning från IBF har ännu inte kommit in till Gavlefastigheter men där skissar man för fullt och funderar över framtiden. Än så länge vill fastighetschef Cecilia Öhlén inte avslöja några planer men än att det i nuläget mest handlar om att klura ut hur många personer som får plats.

Vad tycker du ska hända med rådhuset? Frågan gick till Peder Mellander, länsmuseichef, Gunilla Kindstrand, kulturredaktör på Gefle Dagblad och till Mats Öström, visionär och före detta kultur och fritidschef. Alla tre är i stort sett överens. Peder Mellander var involverad för 20 år sedan. Då och nu förespråkar han öppenhet.

– Tidigare har det varit stadens hus men numera har stad blivit kommun och kommunen bör ta tillbaka rådhuset i någon form. Vi har två magnifika byggnader som riskerar att stå tomma, slottet och rådhuset. De är gävlebornas egna klenoder.

Han nämner också de diskussioner som tidigare förts om att öppna någon form av restaurang i huset.

– Varför inte göra som i min gamla hemstad Vänersborg. Där har man lokaler för regionen, alltså alla kommuner i länet, med plats för möten, representation och informationskontor.

Gunilla Kindstrand är inne på samma linje och tycker att kommunledningen ska flytta in i huset.

– Det blir en markering för Gävle som stad och huset är byggt för den typen av verksamhet. Demokratin är viktig och det blir en symbolfråga.

Gunilla Kindstrand kan mycket väl tänka sig café i huset så att medborgarna får en närhet till makten.

– Flera kommuner har gjort så.

Hon vill gärna att kommunen återigen gör kopplingen mellan de offentliga byggnaderna rådhuset och teatern så som stadsbilden var tänkt att se ut för 300 år sedan.

Mats Öström har vid flera tillfällen de senaste åren skrivit debattinlägg och inlagor till kommunledningen om just rådhuset. Hans åsikt har varit och är att kommunen ska använda den anrika byggnaden.

– Det är en byggnad av mycket högt kulturhistoriskt värde och en av Gävles viktigaste symbolbyggnader. Den ägs av kommunen och är vackert rustad. Här borde man samla den politiska ledningen med kommunalråd och oppositionsråd och högsta ledningen. Nu är den politiska ledningen utspridd i korridorerna så det blir otydligt vilka som är politiker och tjänstemän.

Mats Öström vill också ha en öppen verksamhet i bottenvåningen, kanske utställning, servering eller möteslokaler.

– I salarna kan man ha vigslar och representation. Rådhuset är viktigt för Gävles stolthet.

Hur rådhuset såg ut på 1700-talet och hur det ser ut idag framgår av grafiken här intill. Inom ett år vet vi också vad rådhuset kommer att användas till i framtiden.