Ailas son tog sig ur missbruket
Han gjorde testet och trots att det inte visade några spår av narkotika fortsatte misstanken gro hos henne.
Relaterat
Fakta
Förekomst av droger hos avliden i Sverige
År / Heroin / Amfetamin / Kokain / Övriga / Cannabis / Totalt
1999 / 151 (55) / 96 / 5 / 6 / 29 / 286
2000 / 193 (67) / 77 / 10 / 14 / 42 / 336
2001 / 198 (69) / 81 / 1 / 13 / 45 / 338
2002 / 147 (48) / 112 / 6 / 10 / 41 / 316
2003 / 136 (57) / 100 / 19 / 16 / 40 / 311
2004 / 128 (45) / 102 / 10 / 10 / 57 / 307
2005 / 139 (65) / 82 / 10 / 17 / 34 / 282
2006 / 110 (34) / 106 / 6 / 9 / 47 / 278
2007 / 142 (67) / 124 / 10 / 22 / 52 / 350
2008 / 144 (46) / 128 / 15 / 38 / 89 / 414
• Den här mätningen är en av de säkrare indikatorerna på narkotikaproblemets omfattning. Observera att drogen, förutom i siffrorna inom parentes, inte behöver vara orsaken till att personen dött.
Inom parentes anges när drogen är den direkta orsaken till dödsfallet, det vill säga när det rör sig om överdos.
Till gruppen Övriga droger i tabellen ovan räknas GHB, LSD, ecstasy, metamfetamin, DOB och 4-metyltioamfetamin
Föräldraföreningen mot narkotika FMN
Grundades 1968 i Sverige som en reaktion på det ökade missbruket bland ungdomar. 1983 startade den lokala föreningen i Gävle
I Gävle finns cirka 300 medlemmar i dag. De flesta är stödmedlemmar. Mellan 40 och 50 av medlemmarna är aktiva.
Verksamheten i Gävle går framför allt ut på att stötta anhöriga till de som missbrukar.
FMN i Gävle anordnar:
– Föreläsningar
– Manifestationer
– Familjelivs kurser: Kan handla om att åka bort en helg och hålla kurser i en annan miljö.
– Samtal i grupper: Bland annat finns en grupp som heter Änglagruppen, i den ingår bara föräldrar med barn som dött av droger.
En dag sökte hon igenom hans rum.
Och där, bakom ett skåp, hittade hon en pet-flaska som användes till haschpipa.
När sonen kom hem och hon konfronterade honom med pipan erkände han att han provat drogen vid tre tillfällen.
– Men egentligen hade han rökt under två års tid, säger Aila Talsi.
Nu började det gå riktigt snett för Jonny. Han skolkade från gymnasiet, tog droger så gott som dagligen och var borta hemifrån flera dygn i sträck ibland.
Missbruket finansierade han bland annat genom brottslig verksamhet.
Till sist tog Aila kontakt med personer i Föräldraföreningen mot Narkotika, FMN, för att få dem att prata sonen till rätta. Men i stället frågade personen hon ringde till hur Aila mådde själv egentligen.
– Skit i mig sa jag då, jag har en unge som mår dåligt, berättar hon.
– Då visste jag inte ännu att deras uppgift främst var att stötta anhöriga.
Därefter började hon gå på möten med personer i samma situation som hon själv. Och fick lära sig om något som kallas medberoende. I det här fallet handlar medberoende om föräldrar som låter det missbrukande barnet fullständigt påverka deras eget beteenden. Medberoende föräldrar tror att de hjälper sina barn men egentligen stödjer dem i missbruket, till exempel genom att ge pengar och inte sätta gränser.
– När ungdomar börjar med droger ska man egentligen göra det krångligt för dem. Men man är rädd att stöta bort sitt barn. Man tänker att ens barn då kanske går ut och tar en överdos.
– Jag tänkte att om jag är schysst mot Jonny så kanske han får dåligt samvete och lägger av.
– Man får otroligt mycket skuldkänslor när ens son tar droger. Tänker att det här är mitt fel, att jag är en dålig mamma. Jag hade en otrolig hjälp av de andra i föräldraföreningen när jag upptäckte att de tänkte i liknande banor.
När Jonny var 19 år blev han tvångsomhändertagen enligt LVU och hamnade på ett behandlingshem i Kalix. Men så fort han skrivits ut och fått en lägenhet i Gävle satte missbruket igång igen – och ett par år senare var det värre än någonsin.
En kväll ringde det på dörren hos Aila. Utanför stod Jonny.
– Jag har aldrig sett honom så eländig. Han sträckte armarna mot mig och sa: Hjälp mig mamma.
Den natten sov han några timmar på soffan och fastän han kände skam när han vaknade var han snart redo att gå ut och fortsätta missbruket.
Samma dag satte sig i Aila vid datorn och skrev ett långt brev om sina känslor för honom, hur orolig hon var, hur förbannad hon började bli på hans destruktiva leverne och hur dåligt familjen mådde på grund av hans missbruk. Efteråt åkte hon och gav honom brevet.
Nästa morgon ringde Jonny och sa att han ville in på behandling frivilligt. Han skrevs in på ett hem i Hudiksvall och fick sedan eftervård i Gävle.
I dag är Jonny 31 år och dricker inte ens lättöl längre. Han är utbildad alkohol- och drogterapeut och jobbar med att hjälpa människor som är i samma situation som han själv var för nio år sedan.
Aila Talsi är nu ordförande för Föräldraföreningen mot narkotika i Gävle.
Fotnot: Jonny heter egentligen något annat.
























































Senaste kommentarerna:
Skrivet 1 nov 2009 12:40 En till syster (Ej registrerad)
Jag är oxå en syster, lillasyster, som fått stå bredvid sedan jag var liten pga att mina föräldrar är så uppe i ett medberoende. Jag börjar mer och mer känna ilska till min familj! Jag har alltid kämpat på och "fixat" allt själv! det är jag stolt för men det är ingen som ser det! Jag har egna små barn och behöver verkligen hjälp och stöd ibland men det ser dom inte! Dom förstår inte att dom själper istället för hjälper honom i hans missbruk! Min känsla har mer o mer blivit: men jag då! Jag får så dåligt samvete för det! Vi bor på en liten ort där alla vet vem bror är och ofta när jag kommer till jobbet så får jag konfronteras med vad min bror gjort! Då intar även jag nån slags försvarsposition till honom! Det är så jobbigt! Mår ofta så dåligt att jag inta kan sova och har känslan av att bara vilja "dra"!!
Skrivet 1 nov 2009 10:33 En syster (Ej registrerad)
Glöm för all del inte bort syskonen och hur en sådan sak påverkar dom.
Som syskon ställs man åt sidan när något sånt här inträffar i familjen, jag har själv levt i skuggan av min missbrukande bror i 12 år och jag har lärt mig att maktlösheten är den allra värsta känslan man kan ha.
Att inte kunna hjälpa, inte kunna förstå och att känna sig ensam är väldigt vanligt och normalt att känna, men det behöver du inte - för du är absolut inte ensam.
www.syskontillmissbrukare.se
Skrivet 1 nov 2009 08:51 Starta Ailas blogg i GD! (Ej registrerad)
Jag är imponerad av Ailas kamp. Jag hoppas att alla föräldrar till tonåringar läser detta. Det finns hur mycket knark som helst i vår region. Våra ungdomar är en väldigt utsatt grupp. Ailas kamp visar dock att det lönar sig att bjuda motstånd. Hoppas du har nån blogg eller frågespalt där föräldrar lätt och kanske anonymt, snabbt kan få råd, hjälp och kurage!