Och där han står uppflugen på en pinnstol, med kockmössa på huvudet och förskärare i högsta hugg är det precis så det är. Han är kocken som skalar morötter, skär dem i bitar och sen kör han dem och lökklyftorna som pappa Peter skurit i mixern och trycker på. När grön­sakerna är grovrivna slår han av, lyfter bort överdelen och visar var det vassa är som man inte ska röra.

Han och pappa skär falukorv med hög kötthalt i bitar. Så hjälps de åt att veva pastamaskinen som går trögt och tungt. Det blir lite olika tjocklek på pastan, en del blir som spagetti, annat mer som band. Stolen med Pål på flyttas till spisen och så häller han i det rårivna i pannan. Skålen är stor och tung och en del hamnar bredvid men det gör ingenting. Sen ska korven i pannan och då tröttnar han lite på matlagning och plitar PÅL i mitt block i stället.

Pappa rundar av maten med tacocurry, en egen kryddblandning och grädde och efter en stund äter vi, Pål, pappa Peter Ågren, mamma Malin Pettersson, Peters bror Daniel. Påls korv stroganoff serveras med hemlagad ketchup och äppel- och pärondricka till. Gott är det, rejält och med mycket smak. Babyn Jack tittar på.

På leker lite med maten, pratar och tänker på annat mellan tuggorna som vilken treåring som helst.

Det är inte så att Pål är något ­underbarn, han har bara fått föräldrar med tålamod och ett stort intresse för mat, god mat gjort på ofördärvade råvaror.

Tillsamman med andra, totalt ett 15-tal medlemmar har de bildat Valbostreet, en förening som verkar för att sprida kunskap och intresse för mat. Peter jobbar halvtid på Ikeas restaurang medan Daniel ägnar sig åt föreningen på heltid. Peter har tidigare haft en kiosk i Valbo med asiatisk mat. Matintresset fick han mycket tidigt hos både farmor och mormor som lagade mat på Jernvallen och på Sandviks bruksmäss.

– Jag gick aldrig restaurangskolan men det gjorde inget för på det viset har jag blivit friare att leka med smaker, fått skapa fritt i stället.

Som resultat av det intensiva intresset står det rader av vackra burkar med olika kryddblandningar i ­nedervåningen i huset i Valbo. Och flaskor med ketchup, saft, vinäger och allt möjligt annat hemgjort på lokala råvaror.

Köket intill är under uppbyggnad och i maj räknar man med att dra igång cateringverksamheten på allvar.

Under tiden deltar föreningen i seminarier och mässor och andra evenemang. Man säljer sina produkter, samarbetar med bland annat saluhallen i Valbo och man föreläser om sina idéer. På hemsidan Valbostreet.se finns recept och video.

Och budskapet, det viktiga, är att det är lätt att laga riktig mat. Med lokala vanliga råvaror och spännande kryddblandningar i små portioner kan man åstadkomma mycket utan att ruinera sig. Några fanatiker är de inte. Pål får ketchup på pastan (som inte alltid behöver vara hemgjord), en ketchup som är mycket godare än de i plastflaskorna. Han får kall Oboy också men hemgjord. Hemgjort godis, men även från ­kiosken ibland.

Vad tycker Pål själv då om mat? Vad är det allra godaste?

– Risgrynsgröt – fast pappas gröt är nyttigast.

Min portion med Pål stroganoff och pasta är slut. Till dessert får jag en kram och en puss!

Vilken kock!