Tidningen Restaurangvärlden skriver att det finns ett brett lönegap mellan kostcheferna i landets olika kommuner. Skillnaden mellan den högst och lägst betalda kostchefen är enligt tidningen hela 27 000 kronor i månaden.

Maria Eriksson, kostchef i Sandviken, tjänar till exempel 15 500 kronor mer i månaden än sin kollega Mona Lindblom i Gävle.

– Jag är lite udda i och med att jag är servicechef också. Förutom att vara ansvarig för all mat som lagas inom kommunen är jag ansvarig för städ och vaktmästeriet också. Tidigare jobbade jag i Gävle och där var ansvaret mer uppdelat, säger Maria Eriksson.

Mona Lindblom i Gävle har dessutom titeln kostcontroller i stället för kostchef.

– Det innebär att jag ska se till att kommunen får mat enligt avtalet med Sodexo. Att jag tjänar mindre än min kollega beror på att jag har ett mindre ansvarsområde och inga anställda under mig, säger hon.

Marie Niklasson är kostchef i Älvkarleby och Ockelbo samtidigt. Hon har en förklaring till varför lönerna skiljer sig åt så markant mellan landets olika kommuner.

– Det är en jätteskillnad på att vara ansvarig för bara skolmaten till exempel och att vara ansvarig för all kommunal mat, budget, personal och arbetsmiljöfrågor. I mindre kommuner får kostcheferna ett större ansvarsområde.

Själv är hon ansvarig för all kommunal matlagning i två kommuner. Hon har sin egentliga tjänst i Älvkarleby och är nu utlånad till Ockelbo på 40 procent.

– Jag förstår att man vill dela på kostnaderna mellan två små kommuner. Men det är en lösning som inte funkar, säger hon.

Restaurangvärldens kartläggning visar också att snittlönen hos kostcheferna är klart lägre än hos chefer inom mer mansdominerade yrken.

Marie Niklasson är medveten om gapet mellan branscherna.

– Det hänger ihop med att min medarbetare också har låga löner. De tjänar minst inom kommunen.