Precis som för de allra flesta på Ericsson kom nedläggningsbeskedet som en chock för henne. Sedan november 2010 har hon deltagit i omställningsprogrammet, fått träna sig på att bli intervjuad, skriva sitt CV och bli bra på att marknadsföra sig själv.

– Jag har fått otroligt mycket hjälp. Den största omställningen har varit att inte ha några fasta rutiner.

Hon har hela tiden varit beredd att pröva det mesta. I somras jobbade hon som personlig assistent, ett jobb som hon absolut kan tänka sig att fortsätta med. Svårigheten med det jobbet är att få ihop tillräckligt med timmar för att kunna leva på lönen.

Hon har varit på intervju hos ett företag som vill rekrytera, men inte fått något besked därifrån än.

– Jag har aldrig haft några problem att hitta jobb tidigare. Nu är det många som slåss om samma platser. Det är tufft, men det är inte nattsvart, säger Yvonne Lind.

Toiny Nicander befinner sig i samma situation. Efter sista arbetsdagen på Ericsson var hon hemma i tre månader. Liksom många andra sökte hon jobb på Sandvik, men fick inget napp där.

Efter ett tips från en av sina gamla chefer sökte hon på Parkoprint där hon jobbade tillfälligt. Nu är hon utan jobb, men fortfarande beredd att pröva på allt.

Hon har aldrig varit arbetslös tidigare och känner sig inte arbetslös nu heller, inte så länge hon fortfarande går i omställningsprogrammet och får lön. Men om några veckor upphör utbetalningarna från Ericsson.

– Jag kommer att ta vilket jobb som helst. Jag vill inte stämpla, säger Toiny Nicander.