”Kan försvåra chansen till ett riktigt jobb”
Fas 3 kan i värsta fall försvåra för deltagarna att få ett nytt jobb.
Det säger Anders Forslund, professor på institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, i Uppsala.
– De insatser som fungerar är de som är så lika ett riktigt jobb som möjligt, säger han.
Relaterat
Fakta
Åtgärderna har växlat
* Beredskapsarbete. Arbete under sex månader hos kommun stat och landsting, för personer som varit arbetslösa minst sex månader. Försvann 1998.
* ALU, alu, arbetslivsutveckling, infördes 1993. Deltagarna fick a-kasseersättning, som inte drogs från antalet ersättningsdagar. ALU avskaffades 1998.
* Anställningsstöd. Infördes 1998 och ersatte beredskapsarbete, rekryteringsstöd och utbildningsvikariat. Fram till 2006 fanns flera former, bland annat allmänt anställningsstöd.
* Kunskapslyftet. Satsning på vuxenutbildning, riktad till arbetslösa vuxna som saknade treårig gymnasieutbildning. Projektet startade 1997 och pågick till 2002.
* Plusjobb. Infördes januari 2006. Riktade sig till personer som varit arbetslösa i mer än två år. Nya anvisningar till plusjobb stoppades oktober 2006.
* Friår. Möjlighet för en anställd att vara ledig från sitt arbete från tre månader upp till ett år medan en arbetslös person vikarierade. Friår prövades 2002–04 i tolv kommuner och infördes 2005 i hela landet. Upphörde 31 december 2006.
* Jobbklubb. Undervisningsgrupp för arbetssökande där man sammanställer en meritförteckning, skriver platsansökan och förbereder sig inför en anställningsintervju. Infördes på 1980-talet.
* Aktivitetsgaranti. Startade 2000. Deltagarna ingick i mindre grupper och utarbetade individuella handlingsplaner, med hjälp av handläggare. Avskaffades 1 juli 2007.
* Datortek. Arbetsmarknadspolitisk åtgärd 1995–2007. Syftet var att arbetslösa personer skulle lära sig arbeta med informationshantering och datorer
* Jobb- och utvecklingsgarantin. Infördes 1 juli 2007 och ersatte aktivitetsgarantin.
* Särskilt anställningsstöd. Infördes 2007 och går till arbetsgivare vid anställning av en person som deltagit i jobb och utvecklingsgarantin.
* Instegsjobb. Infördes 2007 i syfte att nyanlända invandrare snabbt skulle komma in på arbetsmarknaden
* Nystartsjobb. Infördes 2007. Riktar sig till personer som stått utanför arbetsmarknaden under minst ett år.
* Nyfriskjobb. Infördes 2008.
* Arbetsmarknadsutbildning, AMU, yrkesinriktad utbildning som arbetsförmedlingen upphandlar av olika utbildningsanordnare
* Starta-eget-bidrag. Infördes 1984 för att ge arbetslösa, som har förutsättningar för att starta egen verksamhet, bidrag till försörjningen under inledningsskedet.
IFAU förbereder just nu en stor enkät till deltagare i Fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin.
– I dag vet vi väldigt lite om hur Fas 3 fungerar. Vi vet hur regelverket ser ut och har fått spridda rapporter om hur enstaka personer upplever insatsen, men det finns ingen samlad bild, säger Anders Forslund.
En del av den kritik som riktats mot Fas 3 är att många av de Fas 3-jobb som skapats kanske ersätter riktiga jobb. Arbetsgivare, som skulle ha anställt någon och betalat lön, får i stället gratis arbetskraft plus en kontant ersättning av staten.
I en utredning som Arbetsförmedlingen gjort, och som Uppdrag Granskning avslöjade i vintras, misstänktes hela 47 procent av alla Fas 3-jobb vara ”riktiga jobb”. Men om syftet är att deltagarna ska gå vidare till den ordinarie arbetsmarknaden skulle detta vara en fördel för deltagarna, även om det kanske sker till priset av en viss undanträngning, säger Anders Forslund:
– Eftersom det här handlar om en grupp som står väldigt långt från den ordinarie arbetsmarknaden är det inte säkert att undanträngningseffekten blir så stor som man tror. Den som trängs ut från ett jobb av någon i Fas 3 står troligen betydligt närmare arbetsmarknaden och har mycket lättare att få ett nytt jobb, säger han.
En annan kritik mot Fas 3 handlar om ersättningen, som består av aktivitetsersättning eller försörjningsstöd (socialbidrag). Om det är bra eller dåligt beror på vad man förväntar sig av Fas 3, förklarar Anders Forslund.
– Om det är så att alla andra möjligheter är uttömda och man egentligen inte tror att de i Fas 3 kommer att få något nytt jobb i framtiden är det naturligtvis orimligt med så låg ersättning. Det kan betyda att människor tvingas leva i 30-40 år på socialbidrag, säger han.
– Men om man tror att Fas 3 kommer att leda till jobb är det inte självklart att det är bra att få en marknadsmässig lön. Då kanske drivkraften minskar att söka ett vanligt jobb.
– Problemet är att vi inte vet om alla möjligheter är uttömda i Fas 1 och 2. Det finns en del som tyder på att de inte är det. Våra undersökningar visar till exempel att det är få som haft insatser på heltid under Fas 1 och 2.
Det finns inga idéer att hämta utomlands när det gäller arbetsmarknadspolitiska insatser som fungerar, säger Anders Forslund.
– Andra europeiska länder har löst problemet med långtidsarbetslösheten genom förtidspensionering i mycket högre utsträckning än vad man gjort i Sverige. Man ser det på statistiken över äldre män, där det är betydligt fler som räknas in i arbetskraften i Sverige än i andra OECD-länder
– Det har man gjort utifrån en debatt om arbetsdelning, med argumentet att genom att förtidspensionera människor har arbetslösa ungdomar fått lättare att få jobb. Den debatten har vi nästan inte haft i Sverige.
Den klassiska arbetsmarknadspolitiska åtgärden var beredskapsjobb, som man kunde få redan efter sex månaders arbetslöshet. Det var jobb med en marknadsmässig lön som kvalificerade för en ny a-kasseperiod på många sätt motsatsen till den modell som används nu i Fas 3.
– För den enskilde var det säkert en bättre modell, men det är inte säkert att det är en modell att gå tillbaka till ändå, för då hade vi verkligen problem med undanträngning, säger Anders Forslund.








































