Välutbildade fortsätter att jobba
– Bland våra medlemmar är det i stället många som slutar i förtid. Arbetet är för slitsamt, säger Irene Strandqvist, vice ordförande i Vårdförbundet i Gävleborg.
Relaterat
Fakta
Allt fler jobbar efter 65
År 2009 jobbade 12,5 procent (108 800 personer) av Sveriges alla 65–74-åringar. Fyra år tidigare var motsvarande andel 9,9 procent (75 900 personer).
Nästan två tredjedelar av alla som fortsätter jobba efter 65 är män.
Källa: Statistiska Centralbyrån
Pengar att tjäna på att jobba längre
För att locka fler äldre att jobba längre införde regeringen den 1 januari 2007 ett förhöjt jobbskatteavdrag för personer över 65 år.
Den som inte har fyllt 65 år och har en månadslön på 25 000 kronor får exempelvis ett jobbskatteavdrag på 1 726 kronor i månaden, medan den som fyllt 65 år får behålla 774 kronor mer – 2 500 kronor.
Källa: www.jobbskatteavdrag.se
Sedan mitten av 90-talet har trenden varit tydlig i Sverige och flera andra länder – allt fler väljer att jobba längre. Orsakerna till det är flera, enligt Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik vid Stockholms Universitet.
– Vi är friskare och har bättre utbildning, vilket hänger ihop. Lågutbildade lämnar i regel arbetsmarknaden tidigare på grund av sämre hälsa. Lagen har också förändrats så att vi har rätt att jobba till 67 års ålder i stället för 65. Och med det nya pensionssystemet är det väldigt tydligt att man får högre pension ju längre man arbetar, vilket många verkar ta till sig, säger han.
En extra morot införde regeringen 2007 i form av förhöjt jobbskatteavdrag och sänkt arbetsgivaravgift för den som fortsätter jobba efter 65.
– Det kom relativt sent, den här utvecklingen började redan tidigare. Men vi får se om ett par år om moroten har någon ytterligare effekt, säger Eskil Wadensjö.
Ju fler som arbetar, desto mildare blir effekten av den stora generationsväxlingen på arbetsmarknaden, är resonemanget.
– Även om man bara jobbar ett par år till så är det en ganska bra förstärkning av arbetskraften. Och även om den här målgruppen betalar lägre skatt så är det ändå en inkomstskatt som förbättrar samhällsekonomin, säger Eskil Wadensjö.
Då löses en del av problemet med en åldrande befolkning och färre som ska försörja fler.
Men det är inte alla grupper i samhället som fortsätter jobba efter 65. Nästan två tredjedelar är män.
– Den grupp som jobbar allra mest vidare är egenföretagare och där har männen av tradition varit i majoritet, säger Eskil Wadensjö.
Behov av personal inom vården anges ofta som skäl till att fler bör arbeta längre. Men snittåldern för när sjuksköterskor lämnar yrkeslivet är 60,3 år.
– Det är ett hårt tempo inom verksamheten. Efter ett yrkesliv inom vården är man ganska nöjd med att gå i pension, även om man skulle tjäna på att jobba längre, säger Irene Strandqvist.
Både hon och Eskil Wadensjö menar att det krävs bättre arbetsvillkor för att få vårdpersonalen att jobba längre och för att locka fler unga till branschen.
Läkare lämnar i snitt yrkeslivet vid 64,1 års ålder.
– De har bättre betalt och mer stimulerande jobb. Men pensionsåldrarna varierar stort inom läkarkåren. Framför allt kirurger väljer att jobba längre. De har ett friare arbetsupplägg än allmänläkare, säger Per Kronmann, ordförande i Gästrike Hälsinge Läkarförening.
