– Vi ser att vi börjar få in fler jobb. Men vi har en väldigt hög arbetslöshet, särskilt bland ungdomar, säger Eva Holmberg-Tedert på arbetsförmedlingen i Gävle.

Den arbetsmarknad som möter de som förlorar jobbet på Ericsson är en av Sveriges tuffaste. Mellan 1987 och 2007 försvann 7 000 jobb från Gästrikland och Älvkarleby. Befolkningsmängden i dag är ungefär densamma som då. Arbetsförmedlingen räknar med att ytterligare 3 000 jobb har försvunnit från regionen fram till 2012.

Att det industritunga Gästrikland har tappat tillverkningsjobb är inte så förvånande, men minskningen av industrijobben är faktiskt mindre än i resten av landet. Däremot har jobben inom handel och kommunikationer och inom byggsektorn minskat snabbare än genomsnittet.

Och de nya tillväxtgrenarna som gett många jobb i andra delar av landet har inte gett lika stort utslag i vår region. Jobben inom finans- och företagstjänster har blivit 2 000 fler, men skulle ha gett 4 000 om Gävleregionen hade följt riksgenomsnittet. Jobben inom utbildning och forskning har ökat med nästan 60 procent i hela riket, men i Gästrikland är ökningen blygsamma sex procent.

Arbetsförmedlingens slutsatser är att regionen måste satsa på tre områden. Nyetableringar och en annan struktur på näringslivet, långsiktiga utbildningssatsningar, och insatser för att öka rörligheten.

– Man blir tvungen att pendla mer, om man inte hittar jobb på hemmaplan, säger Eva Holmberg-Tedert.

Hennes råd till alla på Ericsson är att ta emot all hjälp som erbjuds.

– Man ska inte tveka en sekund.

Arbetsförmedlingen har fått extra resurser, inte bara på grund av Ericssonvarslet, och det finns pengar för att använda i programverksamhet. Och Eva Holmberg-Tedert ger alla rådet att inte bara anmäla sig hos arbetsförmedlingen när uppsägningsbeskedet kommer. Bemanningsföretagen är en annan kanal att vända sig till, och inte minst det personliga nätverket.

– Berätta för alla att du verkligen är intresserad av ett jobb, säger Eva Holmberg-Tedert.