Valbokyrka kan bli bostäder
I går hölls den sista gudstjänsten i Valbo missionskyrka. Nu har Gavlegårdarna köpt byggnaden och planerar att bygga bostäder på området. Gårdagens sista kyrkkaffe blev därför laddat med många tacktal och känslor.
Relaterat
Anna Wretblad var ordförande i församlingen mellan 1984 och 2004. Kyrkan har blivit som ett andra hem berättar hon. Nu ska hon följa med till Betlehemskyrkan i Gävle.
Missionskyrkan i Valbo byggdes 1887. Men församlingen har länge brottats med ekonomiska problem. Till slut fanns inget alternativ, kyrkan fick säljas. Gavlegårdarna betalade 1, 7 miljoner för byggnad och mark och planerar nu att bygga hyresrätter på området.Fotograf: Niklas Sundin
Församlingsmedlemmen Malin Jonsson har varit en del av kyrkan i hela sitt liv och tycker att det är hemskt att den nu måste säljas. Hon får medhåll från Regine Sakowski Eriksson som varit pastor i Valbos missionskyrka i sju år.
Kyrkan i Valbo har i 125 år inhyst missionsförsamlingen. Men nu är det slut, ekonomin går inte längre ihop.
– Vi har länge gått back så det finns inget att göra, säger Regine Sakowski Eriksson, pastor i kyrkan.
Gavlegårdarna har nu köpt marken och kyrkobyggnaden för 1,7 miljoner kronor.
– Tanken är att pröva möjligheten att på sikt bygga bostäder. Det är bra efterfrågan på hyresrätter i Valbo, har Bo Bäckström, teknisk chef på fastighetsbolaget, tidigare sagt till GD.
När bygget av nya bostäder kan sätta igång, eller om kyrkan ska rivas eller stå kvar är dock fortfarande oklart.
Under gårdagens kyrkkaffe togs många avsked. Det skämtades en del under de tal som hölls, men det fanns också en vemodig stämning när församlingen för sista gången träffades i kyrkan.
När en av församlingsmedlemmarna gick upp och tackade för den tid som varit sade hon att det känns konstigt att vara här för sista gången. Instämmande mummel hördes från människor vid kaffeborden.
Ändå infann sig en lättnad när beslutet om att sälja togs.
– Det bestämdes en kväll i församlingslokalen. Varje sten hade vänts för att hitta en lösning. Men plötsligt var alla överens, vi slutar nu. Det fanns en glädje i rummet när vi kom fram till det beslutet, säger Regine Sakowski Eriksson.
För två veckor sedan hölls också en fest, som ett avslut. Regine Sakowski Eriksson säger att det var en trevlig avslutning.
– Då var det klackarna i taket.
Men för de som växt upp med kyrkan finns ett visst vemod. En av dem är Malin Jonsson, 40 år.
– Det här är jättetråkigt. Men hela församlingen har minskat år för år. Så det som händer nu har varit oundvikligt.
Till skillnad från många andra församlingsmedlemmar följer hon inte med till Betlehemskyrkan.
– Jag har valt att gå ur kyrkan, tills jag hittar en församling där jag kan känna mig som hemma.
Både för Regine och Malin blev det i slutet av gårdagens gudstjänst påtagligt att man nu nått vägs ände.
– Det var jättetråkigt, speciellt när bibeln, ljusen, blommorna och kollekten bars ut i dag, säger Malin men känslofylld röst.
Regine håller med, också hon påverkad av det ceremoniella i den handlingen.
– Det kändes som att nu klär vi av altaret, nu är det ingen kyrka längre.
När Anna Wretblad, som var ordförande i församlingen mellan 1984 och 2004, avslutade kyrkkaffet under gårdagen, gjorde hon det med en praktisk detalj, som samtidigt blev symbolisk. Hon höll upp en träskål inför församlingen.
– Jag tänkte ställa en kollektbox här framme, men den är lite ovanlig. Det är för er som har nycklar till kyrkan. Ni kan lägga dem i skålen. Gavlegårdarna ska ha dem nu.




























































