Att åka till Göteborg och Bokmässan är viktigt för psykologen och författaren Jenny Jägerfeld. De kaotiska och tröttande dagarna i den dåliga luften, inne i mässhallarna, innebär många nya läsare, mycket läsarkontakt, många möten och förhoppningsvis nya idéer och projekt. Det är där och då ”alla” finns på samma ställe samtidigt.

Förra året föreslog Åsa Anderberg Strollo att man kanske skulle göra en erotisk novellsamling för ungdomar.

– Det blev mycket snack och diskussion bland oss författare och nu ett år senare, är den verklighet, säger Jenny Jägerfeld om den aktuella boken ”Het”.

Hon slår gärna ihop sina två prestationskrävande yrkesroller i det mesta hon gör. Så också på årets bokmässa. Elva framträdanden blir det där hon ska prata om allt från psyko­terapi till reumatism och just ero­tik.

För östgötskan från Skärblacka, är den del av jobbet där hon berättar om sitt skrivande, om sina tankar kring ungdomslitteraturens status och om sina böcker, en rolig och nödvändig del. Hon jämför föreläsningssituationen med att gå till en psykolog, en person som är genuint intresserad av det man berättar.

– Det är viktigt att vara i kommunikation med läsarna, att delge någon annan någonting, säger Jenny Jägerfeld.

Att vara på den intensiva Bok- och biblioteksmässan i Göteborg är som att hamna på Roskildefestivalen, men med författare, debatter och seminarier i stället för tält, lera och konserter. Så beskriver hon känslan. Det handlar inte bara om litteratur och det goda samtalet utan man kan också ”se både det ena och det andra”, inte minst hångel mellan personer som absolut inte borde hångla med varandra.

En annan hårt arbetande bokmässegäst är Mikael Niemi. Han ger ett seminarium och gör fyra besök på Litteraturscenen och i olika montrar - och boksigneringar ovanpå det.

Mycket handlar förstås om katastrofromanen, ”Fallvatten” där Norrbottens skogsland står i cent­rum, men han berättar också om hur han inspirerats av den finske författaren Arto Paasilinna.

– Det är aldrig svårt att prata om folk är intresserade. Intresset är på topp på Bokmässan och alla som är där älskar böcker, säger Mikael Niemi och fortsätter:

– Men det svåra är miljön, det är bullrigt, trångt och stressigt. Man kanske är trött, har varit på något hotell och druckit någon öl och är lite svag i benen och man har träffat en massa folk och är översköljd med intryck.

Efterfrågan på mässan styr och det gör att Mikael Niemi åker till Göteborg med ett enda mål – att jobba så mycket som möjligt, att prata om ”Fallvatten” där det finns intresse. Är sammanhanget seriöst och tid finns, då ställer han upp.

– Fast visst blir det för mycket. Man blir helt slut i skallen men då tänker jag tillbaka på tiden då ingen var intresserad. Det är dock inte bara för min egen skull jag jobbar hårt, utan för litteraturens skull, för den är lite hotad, om än inte dödshotad, menar Mikael Niemi.

Martin Röshammar/TT Spektra