GDs Johan Ronge fanns på plats och direktrapporterade. Läs hela flödet här under, med första inlägget längst ner på sidan.

15.05

Skyldig till mord

Tingsrätten avkunnar beslut.
- Tingsrätten finner övertygande bevisning om att den tilltalade gjort sig skyldig till den gärning som åklagaren påstår. Hon ska genomgå en rättpsykiatrisk undersökning i syfte att undersöka om det finns möjlighet att överlämna henne till rättspsykiatrisk vård, säger Anita Wallin Wiberg, domare.
Undersökningen kommer att ta fyra veckor, och ska även klarlägga om kvinnan led av en allvarlig psykisk störning under gärningen.

14.43

Slobodan Jovicic:
- Det enda vittnet av betydelse är den tidigare kollegan. Oerhört svårt för mig att säga varför hon skulle komma hit, ljuga och prata osanning. Men jag kan säga att ni vet mycket om min klient: det finns utlåtande från kriminalvården, frivården, belastningsregistret. Och den rättsmedicinska undersökningen. Vad vet ni om hennes tidigare kollega? Jag tycker inte att hon förklarat varför hon i sitt första förhör väljer att prata om nödvärn? Varför har hon inga minnesbilder av vad hon har sagt i första förhöret?

Sedan släpper advokaten en oväntad nyhet.
- Så som jag förstått det så hotar den tidigare kollegan, efter gårdagens förhandling, en av min klients anhöriga, säger advokaten och nämner polisens anmälningsnummer.
Kvinnans sjukdomsbild har legat som en outtalad dimma över hela processen, nu tar advokaten upp den:
- Min klient har ett handikapp. Hon har en oförmåga att bli uppfattad som seriös. En oförmåga att hantera den här situationen som den kräver. En oförmåga att berätta om sitt liv. Hon svävar iväg i oväsentliga detaljer och så småningom leder det till att lyssnaren tröttnar och att hon inte kommer fram till målet. Även om man har ett handikapp och har besvär att uttrycka sig har man rätt att freda sig, säger Slobodan Jovicic.

Enskild överläggning och sedan beslut.

14.27

Slobodan Jovicic hänvisar till ett prejudikat: en man i en stökig miljö ska ha skjutit en person som drog handen innanför kavajen då han uppfattade det som att personen sträckte sig efter ett vapen.
-Min slutsats att hotet om dödligt våld har varit konkret och akut. Det rör sig inte om en vanlig nödvärnssituation, men det faller inom putativt nödvärn, säger Slobodan Jovicic.
Har aldrig hört uttrycket "putativt nödvärn" förut men en snabb googlesökning ger detta: "Även om det inte har varit ett brottsligt angrepp eller om man har missuppfattat situationen så att man har trott att det var ett mycket större hot än vad det egentligen var, kan man frias enligt reglerna om nödvärn. Det kallas putativt nödvärn och situationen ska då bedömas precis som om det var en riktigt nödvärnssituation, om det kan anses att personen hade anledning att uppfatta situationen på det sättet.", Källa: Lawline.se

14.21

Advokaten frågar rätten: vad tycker ni det har framkommit för utredning om motiv?
- Barnens uppgifter kanske inte bör ligga till grund när det finns risk för ett väldigt allvarligt straff under lång tid framöver. Finns det någon utredning om varför hon gjorde det? Hon lämnade sitt hem och flyttade till Sandviken bara för att döda sin pojkvän? I min värld så gör man inte det. Vi måste landa i något som är oplanerat och oförutsett. Det som jag anser är av enda betydelse för det här målet är hur min klient har uppfattat situationen hon befinner sig i? Varje situation man hamnar i är unik för individen. Man måste förstå hennes situation, hennes handikapp och attityd för att reda ut varför hon har uppfattat det här som ett angrepp mot sitt liv.
- Tingsrätten har att utgå från hennes berättelse. Att hon varit pressad, livrädd agerat i panik. Dödligt våld får endast användas i nödfall. Om vi köper det hon säger: att det är en helt ny situation som hon befinner sig i, att hon är livrädd och befinner sig i panik.Hade hon kunnat agera på något annat sätt? Ja, objektivt. Men frågan är fortfarande hur min klient uppfattade det när hon backade i det trånga utrymmet med honom efter sig.

14.20

Advokat Slobodan Jovicic.
Om varför hon valde filékniven.
- Kanske finns det en tanke med att ta fram en helt ny kniv för att fråga offret: är det här något jag kan använda.
Om målsägandebiträdets inställning att det inte finns något som tyder på att hon misshandlats av pojkvännen.
- Jag ser inte att det finns ett krav för nödvärn att man tidigare ska ha varit utsatt för oerhört allvarligt våld. Att det kanske blir annorlunda när man får ett grepp runt halsen, och får höra: du vet vad som händer om du kontaktar polisen.
- Det är mitt i natten. Hon befinner sig i en stad där hon inte har egentliga vänner eller bundsförvanter, och så får hon höra att hon inte ska ringa polisen. Därefter säger hon att hon greppar kniven och att det svartnar.

Advokaten är tveksam angående den tekniska bevisningen.
- Åklagaren säger att den tekniska expertisen bevisat att fotspåren måste vara min klients. Teknikern har inte undersökt fotspåren men grundat det på vad hon uppfattat att det måste vara min klients, säger advokaten och fortsätter:
- Om det på något sätt inte är hennes fotspår - vad förändrar det? Kanske inte mycket. Har det varit svart och man har betett sig irrationellt kan man ha ställt sig på olika platser. Men det är lite för djärvt att påstå att det är bevisat i målet, när fotavtrycket som är bekräftat inte är 100-procentig bekräftat.
- Handen på hjärtat tycker jag inte att den tekniska utredningen vederlägger vad min klient har sagt om situationen. Vill man så kan man tyda allt till sin egen fördel. Men åklagaren har att visa att så är fallet.
Om den sönderbrutna kniven:
- När gick kniven sönder? Det finns ingen utredning om när den går sönder. Är hon så upprörd att hon har sönder den när hon sköljer av den? Man kan inte påstå att antaganden är bevisning.
Om den utdragna dödskampen:
- Hur lång tid tar det att tillfoga någon tre snabba hugg? Jag tror det går väldigt snabbt. Flera sår, men tre eller två hugg som är relevanta. Det kan ske blixtsnabbt.
- Är det utrett att det varit aktivitet i fem eller tio minuter, kan läkaren slå fast när livet försvunnit? I sökande av sanningen kunde det ha varit den mest relevanta frågan att ställa.

13.56

Gunilla von Wachenfeldt tar upp punkter som hon anser talar för överlagt mord. Dels att hon lät ett av sina barn sova över hon en annan person, vilket hon aldrig ska ha brukat göra. Och att ett skynke hängde framför ett av barnens rum i den lilla stugan, något som målsägandebiträdet menar var för att barnet skulle slippa se dådet.
Dels att kvinnan inte avbröt dådet om det inledande hugget var en olycka.
Målsägandebiträdet lämnar ordet till advokat Slobodan Jovicic.

13.53

Målsägandebiträde Gunilla von Wachenfeldt håller slutanförande. Hon betonar hur hennes klienter, offrets barn, har fått genomlida rättsprocessen.
- De har fått lyssna på upprepad och grundlös smutskastning över deras far från den åtalade.
Målsägandebiträdet menar att det inte finns några som helst belägg för att offret ska ha misshandlat kvinnan. Att det bara finns en anmälan och att den gäller skadegörelse och inte misshandel.
- Han har aldrig behandlat henne på ett sådant sätt att hon haft skäl för att vara rädd på det viset hon påstått.
Målsägandebiträdet berättar att barnen är övertygade om att kvinnan planerade att mörda deras pappa.
En anhörig till den åtalade lämnar gråtande rättssalen.

13.48

Uppgifterna som hon lämnat till den tidigare kollegan, om att dådet var planerat:
- Hon säger att hon inte vet vad hon sagt. Och att om hon sagt så här så är det en missuppfattning. Men hon kan inte berätta vad den tidigare kollegan skulle haft för orsak att ljuga. Hon säger inget till kollegan om något övergrepp, strupgrepp eller misshandel i övrigt. Hon berättade att hon väntade till offret hade somnat, och funderade på om hon skulle hugga honom i huvudet eller hjärtat. Hon lämnar dessutom detaljer om det rosslande ljudet när han segnar ner. Och hon berättar att hon går fram och ger honom ytterligare skador, och att han hade ju stick i ryggen. Hon har vid något skede under natten bestämt sig för att knivhugga honom.

- Han har antingen varit sovande eller sömndrucken och inte haft några möjligheter att försvara sig.
- Sammantaget menar jag att bevisningen har sådan styrka, som grundas på den tekniska bevisningen och tidigare grannens utsaga, att det medför att hon ska dömas för att uppsåtligen ha dödat sin tidigare pojkvän med upprepade hugg mot hans kropp.
Åklagaren anser att det handlar om mord.
- Det är frågan om tre mycket allvarliga knivhugg. Det i sig motiverar att gärningen ska bedömas som mord. En annan motivering: dödsprocessen. Fem till tio minuter innan han avlider. Det måste innebära att han under den här tiden har en svår dödsångest. Under den här tiden har hon möjlighet att ringa ambulans, uppenbarligen har han inte utgjort något hot när han förblöder. Hon har uppenbarligen haft tid att fotografera honom när han avlider. Hon säger att det var för bevis, men det är ju inget bevis som hon har presenterat för polisen.
- Larmsamtalet ger intryck av en person som är oberörd. När det gäller påföljden ligger det inte i den nedre straffskalan för mord. Med hänsyn till vad som framkommit under den lilla sinnesundersökningen så är jag övertygad om att rätten kommer besluta om en större rättspsykiatrisk undersökning, och avvaktar yrkande i påföljdsfrågan, säger Ulf Back, och hans slutanförande är över.

13.40

Det som Ulf Back anser vara utrett i målet:
- Till en början de skador som han har. Huvudet, halsen, armarna, kraftiga hugget i bröstet, den kraftiga skadan i vänster arm. Och dessutom skador i ryggen, även om de inte är så allvarliga, och nacken.
Åklagaren tar upp de tre allvarligaste skadorna som rättsläkaren tidigare vittnade om.
- Han dör av förblödning och andningssvårigheter i samband med att den vänstra lungan punkterats, säger Back.
- Hon har själv inga skador. Hon har uppgivit tryckömhet, finns inga synliga skador. Finns inga synliga skador av örfilen, och det brukar det bli. Uppgiften om strupgreppet kommer inte i det första egentliga förhöret, utan senare när hon förhörs i Gävle.
- Hon har hävdat att hon utsatts för våld och kränkningar vid tillfällen. Det är vid två tillfällen hon kan redogöra för det: I påsk 2012, han ska ha kastat några koppar och ha knuffat henne. Vissa händelser vid midsommar, då han ska ha slagit sönder möbler och ha gett henne en örfil.
- Hennes berättelse är väldigt sammanhängande och detaljrik fram till midnatt, säger Back.

13.19

Rättegången återupptas. Nu ställer barnens målsägandebiträde, Gunilla von Wachenfeldt, frågor till den åtalade.
Hon frågar om varför kvinnan tog tillbaka anmälan om olaga hot, då kvinnan hävdar att offret dödshotade henne den 11 september förra året.
Målsägandebiträdet läser ett Facebook-inlägg som kvinnan publicerade förra hösten (återgivet ur hörselminne, antagligen inte ordagrant):
"Lovade igen att ta tillbaka anmälan då han redan fått sitt straff: att förlora mig, och att få bo själv i huset. Sedan för att han ställt upp så mycket, och sedan tror jag att det var en fyllegrej. Åklagaren lägger antagligen ner fallet och då vill jag inte står där som en förlorare.", ska kvinnan ha skrivit.
- Ja, jag tog tillbaka anmälan av hänsyn till honom, kommenterar kvinnan facebookinlägget.
Och av hänsyn till dig själv? frågar Gunilla von Wachenfeldt.
- Jag är konflikträdd, absolut. Jag gillar inte alls att sitta här som jag gör nu, säger kvinnan.
Advokat Slobodan Jovicic:
- Du glömmer att själva kontexten till inlägget. Så här började det: "Träffade monstret hemma ikväll... var till en början stelt, men under kaffedrickandet mjuknade vi båda.".
Rätten går nu igenom paragraf sju-undersökningen, "den lilla sinnesundersökningen", bakom stängda dörrar.

11.38

Jag passade på att fånga rättsläkaren, vars namn är Tommie Olofsson, efter hans vittnesmål.
Jag var nyfiken på den sönderbrutna kniven, borde det inte gå att se på skadorna i vilket skede den brutits? Lämnar inte en sönderbruten kniv en annan skadebild?
- Nej. Eftersom det här rör sig om en såpass tunn filékniv så blir skadorna likvärdiga, säger Tommie Olofsson.
Skadorna i ryggen kan väl bara ha tillfogats i offret när han stod, eller låg?
- Det enda jag konstaterar är att han måste ha haft ryggen fri.
Om offret hade tillfogats de här tre allvarligaste skadorna i direkt anslutning till ett sjukhus akutavdelning - kunde hans liv ha räddats ens då?
- Omöjligt att säga. Men om någon av misstag får en halspulsåder avskuren på ett operationsbord finns viss möjlighet att sy igen och rädda personens liv, säger Tommie Olofsson.

11.26

Advokaten undrar om dödsförloppet kan ha gått snabbare än den uppskattade tiden på fem till tio minuter.
- Med de tre allvarligaste skadorna kombinerade så kan det gå snabbare, säger läkaren.
Advokaten undrar om huggen med samma ingångssår i bröstet kan ha uppstått om offret höggs när han reste sig från soffan,och läkaren säger att det kan ha gått till på det sättet.
Domare Anita Wallin Wiberg frågar om avvärjningsskadorna.
- När man greppar en kniv och tar i bladet så skärs man i händerna, och de skadorna fanns i båda händerna. Och även på underarmen, svarar läkaren.
Nu bryter rätten för lunch fram till klockan 13.

11.19

Offret hade försökt skydda sig mot våldet och hade värjningsskador på händerna och armarna. Han har sedan stick i ryggen, som dock inte var dödliga.
- Min uppfattning är att han inte kunnat skydda sig på samma sätt när han fått sticken i ryggen, säger läkaren.
Om den sönderbrutna filékniven:
- I vilket skede den gått av kan jag inte säga. Men jag har sett på skadorna att det rört sig om en väldigt tunn kniv, säger läkaren.

11.14

Nu ett sakkunnigvittne. Det rör sig om den rättsläkare som var på plats under midsommarafton och sedan obducerade offret.
Vad är slutsatsen efter obduktionen? frågar Ulf Back.
- Det fanns väldigt många skarpkantade sårskador som efter skärande och stickande våld. Men det fanns tre som var allvarligare. En som hade skurit av halspulsådern. En som delade sig i två från samma ingångsöppning i bröstet, och hade punkterat en lunga. En tredje stor sårskada i vänsterarmen som skurit av pulsådern och även venen. De här skadorna gör att personen kommer förblöda, och inte kunna andas till följd av att en lunga punkterats, säger rättsläkaren.
Vad är det för mängder av blod man förlorar med en avskuren halspulsåder? frågar Ulf Back.
- Man kan blöda ur stora mängder ganska fort. Fanns en avskuren pulsåder i armen också, vilket gör att man snabbt kan blöda ur litervis. Folk tar ju självmord på det sättet, säger läkaren.
Läkaren om såret i bröstet med samma ingångsöppning, som sedan delade sig i två sårkanaler:
- Det kan bero på att man stuckit djupt, och sedan dragit ut kniven en bit, för att sedan hugga på nytt. Eller så kan det bero på att offret har varit i rörelse.
Läkaren bedömer att offret kan ha överlevt i fem tio minuter.
Den mordåtalade kvinnan visar inga känslomässiga reaktioner på vittnesmålet.

10.39

Lätt illamående efter att ha lyssnat på blodredovisning i 30 minuter. Som tur är valde offrets barn att inte närvara under vittnesmålet.
Nu är det paus fram till klockan 11 i väntan på nästa vittne.

10.37

Advokaten, Slobodan Jovicic, ställer frågor om det trots allt inte kan vara offret som lämnat vissa av de blodiga fotspåren i vardagsrummet.
- De här spåren är varken folielagda, mäta eller analyserade. Dropparna kan ha kommit från en hand. Offret kan ju ha lämnat de här spåren, säger advokaten, och teknikern medger utan omsvep att det inte handlar om en exakt vetenskap.
Advokaten visar upp en bild.
- Du ser här att offrets fotsulor är blodiga. Då borde han väl ha kunnat lämna spår. Kan man lämna spår om fotsulorna är blodiga?
- Ja, det bör man väl kunna, säger teknikern, som hänvisar till att det inte är han som analyserat fotspåren.
10.23

Teknikern om de blodiga fotspåren.
- Det finns fotspår närmast bordet, till vänster om offrets kropp. Vänster och höger fot som går lite trevande. Först fått blod på strumporna, sedan backat tillbaks. Små droppar som är avsatta utan rörelse från låg höjd. Kan vara ett föremål som droppar från låg höjd, säger teknikern.
Han kan inte säga om det droppat från ett föremål eller från exempelvis en hand.
- Här ser man hur någon försökt undvika blodet, och gått utmed plastkassarna. Och sedan hoppat på ena foten, säger teknikern.
10.20

Kriminalteknikern går igenom de olika blodspåren,stänk,droppar och besudlingar, i vardagsrummet.
- Här är blod som är avsatt i rörelse när någon passerat tv:n. När det är en skada i halspulsådern går det nästan att se pulsslagen i stänket, säger kriminalteknikern.
Det finns sedan en större blodansamling som teknikern tolkar som att offret avlägsnade sin hand från såret i halsen, innan han sjönk ihop.

10.10

Förhandlingen återupptas. Ännu en kriminaltekniker vittnar.
Han som har tolkat blodspåren på brottsplatsen.
- Jag har analyserat blodet bara, hur det stänkt och droppat. Inget annat än det, säger kriminalteknikern till åklagare Ulf Back.
Han förklarar beräkningarna.
- Högenergistänk så är dropparna mindre än en millimeter i bredd, mellanenergi mellan en och tre millimeter. Allt däröver är lågenergi, vilket kan orsakas av exempelvis ett knytnävsslag. Högenergi kan vara ett pistolskott, mellanenergi kan vara att någon blir slagen med tillhygge. Energin är alltså kraften i stänket, säger kriminalteknikern.
En annan parameter är vinkeln på blodstänket.
9.51

Nu hörde jag att någon kom ut från salen och berättade att det är paus till klockan 10. Nu kommer åklagare Ulf Back förbi, någon som verkar vara radioreporter ställer frågor.
Ulf Back betonat vikten av att reda ut de blodiga fotspåren.
Tillhör fotspåren kvinnan, vilket man med hög sannolikhet konstaterat att vissa av dem gör, så är kriminalteknikernas hypotes att hon stått intill sitt offers kropp. Med vad man antar är kniven nedåtriktat och droppande, som skapat en liten ansamling.
9.41

Advokaten nämner ett blodfynd under mattan i vardagsrummet. Han undrar om det tyder på att mattan varit uppvänd i anslutning till brottet.
- Den kan ju säkerligen suga upp blod om det är en stor ansamling, svarar teknikern.
Förvirring nu. Det visar sig att advokaten och teknikern har talat om olika mattor. Kriminalteknikern berättar att det är hon och kollegan som flyttat på mattan som advokaten talat om.
- Det fanns inget blod på den först.
Advokaten frågar om inbrottet som var i stugan efter mordet.
- Då tog man sig in genom altandörren.
Nu vill advokaten ställa en fråga angående teknikernas bedömning: att det inte varit någon strid att tala om i stugan. Han ställer frågan med utgångspunkt från en bild som är sekretessbelagd, och rätten beslutar därför om stängda dörrar.

9.33

Advokat Slobodan Jovicic tar upp bilden i tekniska protokollet, som visar röda pilar på hur offret sannolikt rört sig i vardagsrummet.
Hur exakt vetenskap är det här? frågar advokaten.
- Går inte att säga på det viset. Vår bedömning är hur det sett ut med blod på soffan och runtomkring tills där han anträffas, svarar teknikern.
Men är det den absoluta sanningen du för fram? frågar advokaten.
- Nej, det finns ingen absolut sanning, det skulle vara om man spelat in allt från början.
Om knivskadorna:
- Min bedömning är att han fick de första skadorna i soffan.
Har han fått skador efter det?
- Det vet jag inte.
9.28

En kriminaltekniker vittnar. Hon var på mordplatsen och genomförde den tekniska undersökningen.
Hon berättar om förmiddagen den 22 juni, då hon anlände till stugan.
- Det ser väldigt nyinflyttat ut. Det är flyttkartonger i hela huset. Brottsplatsen är i vardagsrummet.

Hur kan ni reda ut hur offret har rört sig? frågar åklagare Ulf Back.
- Det är blodspåren som är avsatt i soffan och runtom och vi veta att hans djupaste sår varit på sidan (utgår från att vittnet menar sidan av halsen).
Om de blodiga fotspåren i vardagsrummet:
- Det är någon som måste ha gått i blodet runt hans kropp. Det rör sig inte om offrets fotspår, han hade inte så mycket blod under fötterna.
En omkullvält fotpall är allt som tyder på att det varit stök.
Kriminalteknikern berättar att fynden i vardagsrummet snarare tyder på avsaknad av strid. En tavla som står lutad mot soffan, har inte ramlat omkull. Ett litet bord står orört intill soffan. Tv:n som står på golvet verkar också orörd. Blomkrukor som inte ramlat ner från en fönsterkarm.
Att det inte förekommit tumult är väl att tolka till åklagarens fördel. Att överfallet skett snabbt, och varit enkelriktat från den åtalade kvinnans sida.