Mer pengar än till hyra och lite till tjänar inte Anne Nordenberg, och hon kommer troligtvis aldrig bli rik. Och ändå känner hon att hon att hon har hittat ett jobb som hon vill ha för resten av sitt liv och som hon längtar till varje morgon.

– Jag tycker att det är viktigt att försöka leva i nuet. Man ska göra saker man tycker om och inte vänta till senare. Senare kommer aldrig, man ska göra det nu.

Det var exakt så Anne tänkte när hon bestämde sig för att lämna det trygga jobbet på Gävle kommun som handledare för arbetssökande, och förverkliga drömmen hon så länge närt.

– När jag väl hade bestämt mig kände jag bara ett stort lugn och myste och längtade efter att få öppna butiken.

Den första maj i år invigdes Annes antikaffär, som hon gett namnet Nostalgi-Rummet. En Elvis-vinyl snurrar i butikens femtiotalshörna och det blänker i en röd kobratelefon. I skyltfönstret hänger en vacker, lila klänning som en gång för länge sedan syddes upp till en kvinna som skulle gå mannekäng. Allt i butiken har en historia, och allt är noga utvalt av Anne.

– Jag säljer inte saker, utan känslor. Det är en jättehärlig miljö att jobba i, och det är häftigt att hela dagarna få gå runt bland saker som jag har valt ut själv och ställt här för att de är fina, vackra, spännande, funktionella och har gett mig en bra känsla.

Anne tycker om tanken på att sakerna i hennes butik återanvänts i flera generationer. Hon fascineras över kunskaperna som fanns förr i tiden och hur ingenting fick slängas. Hennes mormor, född 1914, sparade till och med på plastpåsar. Anne visar upp en trämojäng, som visar sig vara en stoppsvamp som man använder för att stoppa strumpor med.

– Hur gör man i dag? Man slänger en strumpa som det blivit ett litet hål i. Så gjorde man inte förr, säger Anne och fortsätter:

– Jag tycker om att köpa in lite udda saker. Vissa av dem tror jag inte att någon kommer köpa, men jag hoppas att någon kanske frågar vad man använder saken till och så får jag berätta det och på så vis föra kulturen och kunskapen vidare.