Luftvärn – nej, den borde heta Smultronbacken
Inga asfalterade gångar, inga klippta gräsmattor. Bara smala upptrampade stigar, ängsblommor och smultron. Luftvärnsbacken på Söder är ett stycke kvarglömd natur mitt i stan, en annorlunda park vars framtid är hotad. – Jag tycker att man borde kalla parken för Smultronbacken. Jag har aldrig sett så mycket smultron växa någon annanstans, säger biologen Ove Lennström.
Relaterat
Bildspel: Luftvärnsbacken
Fakta
Luftvärnsbacken
Platsen: Parken består av ett höjdområde mellan Kaserngatan, Artillerigatan och Batterigatan.
Namnet: Namnet Luftvärnsbacken hänger ihop med att militären under andra världskriget satte upp luftvärnskanoner i västra delen av området. Spåren efter betongbunkrarna finns fortfarande kvar. Tidigare har området kallats Kaserngatshöjden. I folkmun kallas parken ibland Galgbacken eller Lillskogen.
Användning: Det finns varken grillplatser, gångvägar eller belysning i parken. Men många stigar korsar området och den används flitigt av barn i området.
Ranking: När Alva Egebrand och Sandra Höglund på Högskolan i Gävle jämförde tio parker i Gävle hamnade Luftvärnsbacken på sista plats. Avsaknaden av servering, minigolf och belysning gav låga poäng.
Framtid: Riksbyggen planerar att bygga upp till 70 lägenheter i parkens östra del. Förra sommaren sa byggnads- och miljönämnden ja till att en detaljplan ska tas fram, men
frågan om parkens framtid är inte avgjord än.
Så säger översiktsplanen för Gävle stad: Luftvärnsbackarna 25 – 70 bostäder 0,5 ha Luftvärnsbackarnas östra del kan bebyggas med högre tät bebyggelse vid korsningen Kaserngatan/ Vallongatan.
Gävle kommun äger marken.
Beakta: Natur- och parkmark med värdefull flora och hällar av gävlediabas bör tillvaratas. Viktigt med en bra övergång mellan hus och natur, helst hus i natur med sparade hällar.
Det vore bedrövligt om smultonbacken bebyggs, tycker Ove Lennström, som värnar alldeles speciellt om just den här parken. Han brukade släpa med sig eleverna dit när han undervisade i naturkunskap på Borgarskolan
– Titta, här ligger mina undervisningsstenar kvar, säger han och håller upp en gävlesandsten och ett stycke svart vulkanisk gävlediabas, eller Gävlebasalt, som det ska kallas numera.
De här stenarna har många gymnasieelever tittat på under årens lopp.
– Basalten bildades när magma från jordens inre pressades upp genom sprickor i sandstenen. Man ser hur den heta magman har bubblat så att det bildats håligheter där kalk har lagrat sig sedan. Mandelinkrusterad diabas kallas det. Visst låter det som en maträtt? säger Ove Lennström.
Basalten, som går i dagen här och ligger som stora block i terrängen, är säkert en förklaring till att det här stycket natur har fått vara kvar, och är en av orsakerna till att Ove Lennström tycker att det är viktigt att parken bevaras.
– Men det finaste här är nog träden och buskarna. Särskilt de gamla tallarna. När tallarna får krokodilhud, då är de gamla, säger han.
Sälg, ask, alm, lönn, rönn, oxel, hägg och nyponros hör till det som växer här, plus enstaka flyktingar från trädgårdarna runt omkring som gullregn och oxbär. Sälgen är särskilt viktig för den biologiska mångfalden, påpekar Ove Lennström:
– Det finns 180 dagfjärilar och 300 skalbaggsarter som är beroende av sälg. Dessutom är det sälgen som ger humlorna det första skrovmålet på våren.
Men någon tät skog handlar det inte om. Stigarna som löper kors och tvärs över Luftvärnsbacken kantas av ängsblommor och smultron.
Ängshavretorräng brukar man kalla den här naturtypen, samma sorts äng som finns bland annat vid gravfältet i Järvsta. Här klarar ängarna sig utan hävd och man kan bland annat hitta nejlikrot, Jungfru Marie sänghalm, kärleksört, backnejlika, gul fetknopp, kantig fetknopp, brudbröd och skogsklöver.
Dessutom finns bland klippblocken tre rariteter, som Ove Lennström tycker är ytterligare ett skäl till att Luftvärnsbacken ska bevaras. Här växer tre ovanliga klippspricksormbunkar: Svartbräken, gaffelbräken och hällebräken. Ormbunkarna växer i den del av parken där Riksbyggen vill bygga höghus.
– Folk tror ofta att stan inte har någon natur att bjuda på. Men det är helt fel. När naturen utarmas flyttar växter och djur in till stan, till sådana här platser. Det är därför vi i botaniska föreningen, och speciellt jag själv, har engagerat oss för att Luftvärnsbacken ska få vara kvar, säger Ove Lennström.
– Att jämföra den här parken med till exempel Jungfruparken går inte. Det här är något helt annat. Något oersättligt, säger han.
Luftvärnsbacken
Kaserngatan
...man kan bland annat hitta nejlikrot, Jungfru Marie sänghalm, kärleksört, backnejlika, gul fetknopp, kantig fetknopp, brudbröd...
