Ny serie! Upptäck gamla Gefle
I sommar tittar GD bakom planken i Gamla Gefle. Hur kom det sig att de gamla trähusen blev kvar när resten på Söder revs? Vad hände med tankarna på konstnärskvarter? Och hur är det att bo här i dag?
Relaterat
Artikelbilder
Lena Nilsson Öst visar maken och bildhuggaren rers ateljé för den som frågar.Fotograf: Håkan Selén
Bo Greider har åkt från Stockholm för att hjälpa till på Joe Hill-gården en dag.
Ann-Sofie Noreng och Mikael Pettersson sommarfikar vid huset där August Pehrson bodde åtminstone fram till 1960-talet.
Artikelserie
- Gamla Gefle
- Vandrarhemmet från förr 2012-07-26
- Gammal rektorsgård blev nytt familjehus 2012-07-30
1940 beslutade stadsfullmäktige att riva det omoderna Söder och bygga nytt. Men fyra år senare blev det bestämt att en del av de gamla och nedgångna husen och gatorna från 16- och 1700-talen skulle bevaras.
Riksantikvarieämbetet och folkopinionen stod bakom och 1954 klubbade man att behålla det som i dag är Gamla Gefle. Något friluftsmuseum i Boulognern eller Stenebergsparken som diskuterats blev det inte.
Från början fanns här fiskarstugor och sjöbodar. De äldsta husen i dag är från 1600-talet. Mellan 1600-talet och början av 1800-talet bodde här fiskare, garvare, sjöfolk och hantverkare. Många som jobbade på tobaks- och segelduksfabrikerna och sockerbruket i närheten bodde också här.
I slutet på 1960-talet beslutade kommunen att rusta upp husen till ett bostadsområde för ”helt vanliga boendegrupper”, med tonvikt på konstnärer. Huspriserna har dock gjort att den visionen inte höll. I dag finns här mellan 60 och 70 hushåll.
Se kartan genom att klicka på länken här till höger.
1. Islandskällan
Hörnet västra Islandsgatan-Källgränd.
Finns utsatt på den första kartan över Gävle från 1640. Här hämtade Gävleborna vatten. 1702 kom regler om att man inte fick skölja kläder och fisk här. Den lades igen 1883 och syns i dag bara som en halvcirkel i vit gatsten. Nu finns en fontän av Christian Berg på Källtorget. Torgets alm är en av Gävles äldsta.
2. Rektorsgården
Västra Islandsgatan 12.
Byggdes på 1810-talet som tjänstebostad för rektorn vid läroverket. Den har också varit kontor åt kommunens fastighetsbolag, men är nu återigen privatbostad.
3. Vandrarhemmet
Södra Rådmansgatan 1.
Skeppstimmerman och före detta sockerbruksarbetaren Anders Åkerberg byggde hus på tomten runt 1790. Sista privata ägaren var skräddarmästaren Nyström. Sedan kommunen köpt det 1901 har här varit biblioteksfilial och dagis innan det blev vandrarhem 1946.
4. Snus-Majas tomt
Hörnet Stora Rådmansgatan-Övre Bergsgatan.
Snus-Maja hette Maria Sandström och levde 1737–99. Hon blev änka efter en sjöman och ska ha fått sitt namn av att hon försörjde sig på att göra snus hemma, men det finns inga skriftliga belägg för det. Däremot pågick en långvarig strid med staden om hennes hus, eftersom hon ansågs hantera eldstaden brandfarligt. Hon togs in på hospitalet 1792 och blev kvar där till sin död. Hennes hus är rivet. I dag finns antikbod och konsthantverksbutik intill.
5. Majas kafé
Övre Bergsgatan 7.
Ligger i det minsta av stadsdelens hus. Det byggdes i slutet av 1700-talet av en mudderverksanställd. Åtminstone fram till 1960-talet bodde August Pehrson (1887–1971) med dottern Annie här.
6. Joe Hill-gården
Nedre Bergsgatan 28.
Byggt i mitten på 1700-talet. Hit kom Joel Hägglund (1879–1915) som ettåring med mamma Catharina Wennman och pappa Olof Hägglund, konduktör. Fem av hans åtta syskon blev vuxna. Familjen hyrde ut tre av de fem rummen. Musikintresset väcktes i näraliggande Betlehemskyrkan. När hans mamma Catharina dog 1902 upplöstes hemmet och Joel Hägglund emigrerade till USA. Här byter han namn till Josef Hillström och sedan Joe Hill och engagerar sig i den syndikalistiska arbetarorgansiationen IWW och börjar framträda som sångare och agitator.
Han döms på inidicier till döden för ett mord och askan sprids över världen. Lite strös under körsbärsträdet på Joe Hill-gården. Huset har ägts av bland andra en gatläggare, bonde, tobaksarbetare, bleckslagare, fiskare, fröknar och en kamrer. Sedan 1969 äger Sveriges arbetares centralorganisation huset, där det finns en utställning om Joe Hill. I juli är gården öppen alla dagar utom måndagar, och på onsdagskvällar är det program.
7. Per Nilsson Östs ateljé
Glasmästargränd 7.
Bildhuggaren Per Nilsson Öst (1918–2012) flyttade hit 1988. Hustrun Lena visar ateljén på förfrågan.
8. Johnny Mattssongården
Rettigsgatan 6.
Träkonstnären Johnny Mattsson (1906-1970) flyttade hit 1959 efter att kommunen renoverat huset för att passa för bostad och arbete. Huset är från 1600-talet. Öppet för besök onsdagar och lördagar i sommar.
9. Nordlundska gården
Övre bergsgatan 11.
Här bodde föräldrarna till Filip Nordlund (1875–1900), den sista som avrättades med handyxa i Sverige. För att få pengar till en egen båt tog han sig ombord på mälarångaren Prins Carl med kniv och revolvrar och hann mörda fem människor och ta deras pengar och värdesaker innan han upptäcktes och flydde i en livbåt. Han avrättades i Västerås. Hans föräldrahem kallades ”mördargården” och familjen fick öknamnet ”Mordlund”.
10. Thomas di Leva
Västra Islandsgatan 11.
Här bodde musikern Thomas di Leva och hans familj en tid under hans uppväxt.
11. Margareta Sandberg-Hög
Lilla Brunnsgatan 6.
Konstnär, född 1924, som har ett av de hus som kommunen gjorde i ordning som konstnärbostad/ateljé när Gamla Gefle skulle bli konstnärskvarter.
Källor:
Barbro Sollbe,
Fredrika Nordahl Westin,
www.joehill.se,
www.ne.se,
broschyren Gamla Gefle,
www.gd.se,
Gillet Gamla Gefles skrift ”Hundra procent Gamla Gefle (och några procent annat)”,
Boken Gamla Gefle med flera.
