Förra året betalade Gävle kommun ut totalt 672 221 kronor till de åtta politiska ungdomsförbund som har sina moderpartier i kommunfullmäktige. Utbetalningarna sköts av kommunledningskontoret enligt regler som fullmäktige satt upp. Syftet med stödet uppges vara att stärka den lokala demokratin.

När det gäller andra typer av bidrag till föreningslivet är kommunen noga med att begära in verksamhetsberättelser och uppgifter om vilka som sitter i styrelserna. Men några sådana krav ställs inte på de politiska ungdomsförbunden. Allt de behöver uppge är ett kontonummer så betalas partistödet ut.

– Vi går inte in och granskar om ungdomsförbundens lokalavdelningar existerar eller vad de gör för pengarna, säger Anders Karlsson, förvaltningskamrér på kommunledningskontoret.

Han menar att det handlar om respekt för den politiska integriteten. Dessutom påpekar han att ungdomsförbunden ofta byter styrelse och att det skulle bli för krångligt att hela tiden begära in nya personuppgifter.

– I och med att de byter ordförande och kassör så ofta kan det bli lite rörigt ibland. Det är inte så lätt för dem att hålla reda på alla regler. Jag tycker att moderpartierna skulle ta ett större ansvar och hjälpa dem. Men jag brukar hjälpa till om de inte vet vad som gäller, säger han.

Om förbunden fyller i en blankett om att de har en föreningslokal kan de även få bidrag till hyran – utan att behöva styrka hyreskostnaden med exempelvis kvitton.

– Vi litar på att de talar sanning, säger Anders Karlsson.

Eftersom ungdomsförbunden och moderpartierna drivs som ideella föreningar ställs i dag inga formella krav på att de ska bokföra inkomster och utgifter.

– Så länge ideella föreningar inte bedriver näringsverksamhet behöver de inte följa bokföringslagen. Däremot brukar det finnas medlemmar som ställer krav på att deras medlemsavgifter och annat sköts på ett riktigt sätt. Och då fordras i princip lika omfattande bokföring som lagen kräver, säger Ulf Olsson, skatteinformatör på Skatteverket.