Skolorna missnöjda med Elevhälsan
I dag är inte alla skolelever garanterade en likvärdigt hjälp från Elevhälsan.
Skolorna har dessutom orealistiska förväntningar på den centrala stödverksamheten.
Det visar den översyn som gjorts av en oberoende konsult.
Relaterat
Elevhälsan i Gävle har under flera år varit föremål för diskussion. Efter en turbulent höst som slutade med att dåvarande chefen sa upp sig beslutade barn- och ungdomsförvaltningen att ta hjälp utifrån.
En konsultfirma har under våren haft i uppdrag att göra en översyn av hela organisationen och ett 90-tal personer har intervjuats och svarat på enkäter.
– Utredarna pekar tydligt på att styrningen och målen för Elevhälsan är för otydliga, säger Åsa Wiklund Lång, S, som leder barn- och ungdomsnämnden.
Otydligheten har bland annat lett till att grundskolornas behov och förväntningar misstämmer med vad Elevhälsan bidrar med.
– Grundskolans förväntningar är inte alltid realistiska. De rimmar inte med Elevhälsans uppdrag, menar Åsa Wiklund Lång.
I dag är eleverna på de olika skolorna inte heller garanterade samma hjälp från Elevhälsan. De åtta rektorsområdena har tillgång till helt olika resurser från Elevhälsan, men fördelningen av exempelvis kuratorer och specialpedagoger har inte baserats på faktiska stödbehov.
– Fördelningen av Elevhälsans personal har bara fallit ut så, säger Åsa Wiklund Lång.
Förvaltningschef Frank Stoor har filat på ett nytt förslag på hur Elevhälsan ska arbeta framöver och hur styrningen ska gå till.
Exakt hur det ser ut vill han inte avslöja innan förslaget har samverkats med de fackliga organisationerna.
Men han är mån om att Elevhälsan ska ha fokus på huvuduppdraget – att undanröja hinder för lärande och utveckling.
– Ska vi ha en central elevhälsa så ska den göra skillnad där ute, konstaterar han.
Översynen visar även att Gävles förskolor är nöjda med Elevhälsan och tycker att de får det stöd som önskas.
