– Jag jobbade med Bjarne i 18 år. Han var busig och höll låda hela tiden. Varje dag blev jag glad av honom. Det blir jag fortfarande när jag tänker på honom. Men jag måste säga hej då nu, säger Nina Carlsson.

De är omkring 50 kollegor som tillsammans vandrar genom tunneln under riksväg 80 och sedan ut på åkern.

Här omkom 60-årige Bjarne Lindén efter att ha blivit påkörd av en långtradare när han ryckt ut i servicebil för att fylla på kylarvätska i en överhettad buss.

Han hade markerat platsen med rotationsljus, varningsljus och varningstriangel, men det hjälpte inte när lastbilsföraren höll på med sin GPS i stället för att titta på vägen.

Bjarnes död var ögonblicklig. Han, liksom servicebilen han stod bakom, slungades ut till den plats på åkern där lyktor nu tänds och där vinden sliter i medhavda rosor och gullvivor.

10.30 tävlar deras tystnad mot ljudet av den intensiva trafiken på andra sidan diket.

– Jag tänker att vi alla släpper honom från den här platsen nu, säger Nina senare.

Berith Landquist tog initiativet till minnesstunden som även är en manifestation.

– Jag kände att jag måste göra något för att folk ska få upp ögonen för den arbetssituation många av oss har. Vår kollega är död. Det hade kunnat vara vem som helst av oss andra. Jag läste i tidningen att en bärgare nästan blev påkörd av en bil på riks-80 i veckan. Hur länge ska det behöva vara så här? säger hon medan hon ordnar med blommorna hon har med sig.

Någon i följet konstaterar att Bjarne fick fint väder den här dagen. Alla här jobbade inte i hans direkta närhet. Men alla tycks ha ett förhållande till honom.

Bjarne hade jobbat som yrkesförare i 28 år och kört både buss och lastbil. Någon beskriver honom som en rättfram, positiv och rolig arbetskamrat som alltid fanns där.

Nina var den som före hans död jobbade närmast Bjarne, som serviceman i garaget i Sandviken.

– Jag fick höra det direkt på morgonen efter att det hade hänt. Det gick ju inte att förstå, att han en dag bara inte fanns längre. Jag grät hela den dagen och ett par dagar efter. Det skär i hjärtat när jag tänker på Bjarne. Samtidigt så kan jag på något konstigt sätt också bli glad för jag minns ju hur roligt vi hade, säger hon.

Alla kunde inte vara med på minnesstunden i går. Trafiken måste rulla.

– Några bussförare har sagt att de kommer att stanna sina bussar 10.30 i dag för en tyst minut, säger Nina.

Några bilar som kör förbi tutar. När 41:ans buss på väg till Gävle från Sandviken passerar lyfter många på åkern sina händer till hälsning.

Efter minnesstunden vid olycksplatsen hölls begravningen i Det Eviga Livets kapell.

– Det kändes viktigt att få komma hit till den här platsen också. Det var fint. På ett sätt sätter jag punkt nu. Men jag kommer ändå att tänka på Bjarne varenda dag.