Max är husses ögon
Max slöar på filten i ett hörn av kontoret.
– Jag sover mest när husse arbetar. Men när han tar fram selen, då är det min tur.
Då är Max husses ögon. I koppel.
Relaterat
Så här tillbringar jag dagarna inne på kontoret.Fotograf: Leif Jäderberg
Max har en egen namnskylt i stadshuset.Fotograf: Leif Jäderberg
I dag är det en speciell dag för Max och hans 300 kollegor i Sverige. Den internationella ledarhundsdagen är till för att sprida information om hundarna och deras arbete.
Max är en sjuårig labrador som varit husse Sören Normans ögon i fyra och ett halvt år.
– Jag är en glad, lite busig och nyfiken kille. Husse säger att jag är jobbig som familjehund, men väldigt bra på att arbeta.
Hur ser ditt arbete ut?
– På morgonen åker vi buss från Andersberg till stadshuset och vårt kontor. På eftermiddagen promenerar vi hem. Jag tycker om att gå längre sträckor. Jag ska visa husse förbi alla hinder längs vägen. Det kan vara cyklar, barnvagnar eller skyltar. Han ska helst inte märka att de finns där.
Men hur går det om du är nyfiken av dig? Det kan ju hända spännande saker längs vägen?
– Min sele är som min uniform och då arbetar jag. Jag är inte skotträdd och reagerar inte för buller. Jag tycker om krångliga platser, då känner jag mig duktig. Förutom de vanliga kommandona som sitt och ligg kan jag 84 andra ledarhundskommandon. Vissa används varje dag, andra mera sällan. Säger husse ”sök buss”, då leder jag honom till busshållplatsen.
Får du följa med överallt?
– Nej, inte i livsmedelsbutiker och på restauranger. Då får jag vara kvar hemma eller vänta utanför. Det blir för många frestelser för mig. På riksnivå drivs kravet att vi ska få följa med på restauranger, men husse håller inte med. På restaurang kan det hända att överförfriskade människor matar mig med saker som inte är bra. Men det där förstår jag inte riktigt, husse säger ju att jag är en ovärderlig hjälp, så då borde jag väl få följa med?
Hur fungerar det att vara på en plats som stadshuset dit det kommer många människor?
– Jag får vara på husses kontor, i receptionen och i hissen upp. Du har väl sett min namnskylt utanför dörren? I resten av huset får jag inte vara eftersom det kan finnas människor som är allergiska eller rädda. Men husse har åtta–nio kollegor som brukar vilja gå ut med mig om han sitter i möte.
Hur blir man ledarhund?
– Jag är den näst sista hunden som utbildades på hundskolan i Sollefteå innan den lades ner. Så du kan skriva att jag är högskoleutbildad, haha. Kursen tar mellan fem och åtta månader. I Gävle finns det bara jag och en ledarhund till, efterfrågan har minskat.
Är det något du vill tillägga?
– Ja. Snälla människor, när jag har min sele på mig, då får ni inte klappa mig eller prata med mig. Då blir jag störd. Barn och pensionärer verkar inte veta det. Vill ni klappa måste ni fråga husse så att han kan ta av selen. Då är jag ledig och som vilken familjehund som helst.


































































