Vasaskolans spets
tar snart studenten
Utbildningen har levt upp till förväntningarna. Men i början fanns det veckor när de tvekade på det stressiga upplägget.
– Ibland har man verkligen fått vara försökskanin, säger Patrik Westrin, en av Vasaskolans spetselever.
Relaterat
Artikelbilder
På väg att lämna gymnasiet bakom sig. Patrik Westrin och Johanna Josefsson tillhör den första kullen elever på Vasaskolans spetsutbildning i humaniora. Till sommaren tar de studenten. – Det blir roligt att få använda kunskaperna som man har slitit för i tre år, säger Johanna.Fotograf: Annakarin Björnström
– Man har fått lite elit- eller nördstämpel, säger Patrik Westrin som funderar på att bli gymnasielärare i historia.
– Jämfört med de första åren är det väldigt lugnt nu, säger Johanna Josefsson.
Fakta
Patrik Westrin
Bor: I Ockelbo
Om att pendla: Gott om tåg- och bussförbindelser till Ockelbo. Har också en bäddsäng hos några klasskamrater i Sätra för övernattning.
Därför lockade spetsutbildningen: En chans att fördjupa sig i favoritämnet historia och plugga tillsammans med likasinnade.
Om att ta studenten: Dags för vuxenlivet! Att ta ansvar. Det blir spännande att se om man är bättre förberedd för universitetsstudier än andra.
Framtiden: Ska ta ett sabbatsår efter examen och jobba, funderar sedan på att plugga till gymnasielärare i historia. Plan B är att gå polishögskolan. Har även tankar på att läsa GMU, Grundläggande militär utbildning under tre månader.
Johanna Josefsson
Bor: Bor i lägenhet på Campus Sätra, kommer ursprungligen från Norrtälje.
Om att flytta till en ny kommun för att gå gymnasiet: Har aldrig varit ensam, har klasskompisar i samma lägenhetshus. Hälften av eleverna i klassen är utifrån.
Därför lockade spetsutbildningen: Tilltalades av den ”breda spetsen” med historia, religion och egyptologi som profilämnen.
Om att ta studenten: Blandade känslor.
Såhär långt har man fått allt serverat, nu måste man göra någonting själv. Men det blir roligt att få använda kunskaperna som man har slitit för i tre år.
Framtiden: Ska plugga vidare direkt. Siktar på att bli lärare i religion och svenska, eller bibliotekarie eller översättare. Vill gärna jobba med litteratur i någon form.
När Vasaskolan startade sin spetsutbildning i humaniora för snart tre år sedan väckte den viss uppmärksamhet.
Det ovanliga programmet med riksintag skilde sig från mängden.
– Visst har man känt vissa förväntningar. Många trodde att vi var brainiacs som bara pluggade hela tiden, säger Johanna Josefsson.
– Ja, man fick lite elit- eller nördstämpel, säger Patrik Westrin.
Idén bakom programmet ser ut så här: Elever med extra stort intresse för historia, religion och egyptologi läser in större delen av samhällsvetenskapliga programmet på två år.
Årskurs tre ägnas sedan åt extrakurser.
Tack vare ett specialtillstånd från Skolverket kan eleverna välja universitetskurser trots att de saknar gymnasieexamen.
– Nu pluggar jag bland annat på A-kursen i religionsvetenskap vid Uppsala universitet. Nu är det väldigt lugnt jämfört med de två första åren, säger Johanna Josefsson.
Båda erkänner att tempot var lite väl tufft i början.
– Vissa veckor hade man inlämningsuppgifter varje dag. Ibland tänkte man: Så här kan det väl inte vara? säger Patrik Westrin.
Att de varit första kullen elever har märkts, allt har inte gått på räls.
– Jag anmälde mig också till en universitetskurs, men ett missförstånd gjorde att jag inte kunde gå. Tredje året har därför blivit extra lugnt för mig, jag har till och med börjat söka jobb, säger Patrik Westrin.
Både Patrik och Johanna är nöjda med utbildningen och tycker att den har levt upp till förväntningarna; de har fått fördjupa sig i sina favoritämnen, lärarna är engagerade och alla klasskompisar jobbar hårt.
Vid första uppropet i ettan fanns 21 elever på listan.
Sedan dess har några hoppat av och i dag består den första kullen av 14 elever varav tre killar.
Patrik Lundh är kontaktlärare, motsvarande klassföreståndare.
Han är väl medveten om utbildningens barnsjukdomar och påpekar att det är mycket som har förändrats under resans gång.
– I början var det mycket byråkrati, varken vi eller Uppsala universitet visste egentligen hur de skulle fungera och det uppstod en del praktiska problem eftersom eleverna saknar formell högskolebehörighet. Och i ettan fick första årskullen ett allt för tufft schema, vi tänkte att de klarade mer än de faktiskt gjorde.
– Men det är väldigt kul att jobba med dem. Generellt sett är de mer motiverade än andra gymnasieelever, säger Patrik Lundh.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 6 feb 2012 20:06 rogga (Ej registrerad)
men fatta dom som hållar på å utbillda sa kommer kommer dålit tveksamt att kunna göra ett riktit jobb. Kommun löjlar bara ner sa om man sattsar på sånt här
Skrivet 6 feb 2012 18:52 NAnders (Ej registrerad)
Kent (Ej registrerad) skrev:
Man frågar sig hur kan en skola få tillstånd att genomföra denna utbildning? Vad är meningen med att läsa några universitetskurser på gymnasienivå och kurser som egentligen endast bygger på att plugga. Finns ingen som helst anledning att komprimera en 3-årig utbildning till 2 år för att kunna läsa några få universitetskurser det tredje året.Detta är om något en gymnasiefiering av universitetet. Kära Vasaskola se istället till ett era studenter har en bra GYMNASIEKOMPETENS och är redo för högre universitetsstudier när de lämnar gymnasiet och börjar på universiteten. I dag har alltför många gymnasister för dåliga kunskaper i kärnämnen så att de inte klarar våra kurser.
Hmm... om det är dåligt, och "gymnasifiering av universitetet", att läsa gymnasiekurser i ett högre tempo så att man kan få in några högskolepoäng också, då borde väl det bästa vara att läsa gymnasiet i ett lägre tempo så att man måste börja högskolestudierna med att läsa in gymnasiekunskaper? "Universitetifiering av gymnasiet"!
Skrivet 6 feb 2012 13:09 lol (Ej registrerad)
Vasaskolan är en av Gävles absolut största guldklimpar. Kompetensnivån är enormt stor bland fakultetet och eleverna är flitiga samt att skolan har ett gott rykte!
En skola där vi som skötte oss och jobbade hårt äntligen fick komma ifrån drägget från hogstadiet som ballade ur var och varannan lektion med kiss och bajs fasoner! Inte för att de inte var välkomna av skolan utan för att skolan erbjöd ubildningar som inte lockade neandertalarna!
Fårstår inte heller antimentaliteten mot att de läser i högre tempo? På vasas naturlinje läste vi mattekurserna på en termin medans neandertalarna på polhem läste dem på ett helår. Så egentligen inget nytt.
Barn väljer själv vad de vill gå på gymnasiet och vill några neandertalare softa, dricka sprit och börna på parkeringen så får de väll göra det, men de som vill plugga hårt ska få möjlighet att göra det med utan att neandertalarna gnäggar från oljegropen!
Skrivet 6 feb 2012 09:40 Ruben (Ej registrerad)
Fascinerande att folk i Gävle framför negativa åsikter om en lokal "elitutbildning" där ungdomar pluggar mer och hårdare än normalt.
Skrivet 6 feb 2012 08:34 VO (Ej registrerad)
Jag förstår invändningarna mot att gymnasieelever läser högskolekurser. Det skulle gå att integrera högskolans arbetssätt på andra sätt i en gymnasieutbildning. Varför inte istället låta gymnasieelever följa en eller flera forskare i dennes arbete under åren i gymnasieskolan. Forskaren skulle i början av terminen komma ut till gymnasieskolan och presentera sitt pågående projekt och svara på elevernas spontana frågor. Eleverna skulle sedan få fördjupa sig i vetenskaplig metodik och det aktuella forskningsämnet och skriva kritiska kommentarer eller fördjupade funderingar i en uppsats under terminen. Forskaren skulle komma på besök 3-4 gånger under en termin och besvara frågor och berätta hur hon/han gått vidare med sitt projekt samt läsa och ambitiöst kommentera studenternas uppsatser. Eleverna får följa samma forskare under hela gymnasietiden. Detta skulle bidra till att eleverna kom in i "tänket" på ett mer effektivt sätt än genom att bara läsa högskolekurser.
Skrivet 5 feb 2012 16:59 Kennt (Ej registrerad)
Jonas. Om man som du påstår har läshuvud kan man nog läsa några universitetskurser medan man går på gymnasiet och läser gymnasiekurserna grundligt och inte hafsa igenom som det förmodligen har gjorts på Vasaskolan (min gissning!). Man behöver alltså inte ta boret hela tredje året för att läsa några pluggkurser på universitetet. Det denna utbildning handlar om är rena pluggkurser och där kan man inte sortera ut vilka som har " läshuvud" eller ej. Lår dom läsa fysik eller matematik där kan man avgöra hur intelligenta ungdomarna är. Alltså inget universitet tjänar på att några få ungdomar har läst lite humaniora kurser (univ.nivå) på gymnasiet, Vad vi vill ha är ungdomar som kan sina gymnasiekurser. Universitetsutbildning tar vi hand om!!!
Skrivet 5 feb 2012 16:42 Danne (Ej registrerad)
rogga (Ej registrerad) skrev:
man lära ju fråga sa varför en arbetarstad har såna här utbilldningar för eliten
Det är kanske pga detta tankesätt som Gävle är en arbetarstad?
Klart det ska finnas utbildningar för de som inte stimuleras tillräckligt av de befintliga utbildningarna, precis som vi har gymnasiesärskola och annan specialundervisning.
Skrivet 5 feb 2012 16:38 Gurra (Ej registrerad)
rogga (Ej registrerad) skrev:
man lära ju fråga sa varför en arbetarstad har såna här utbilldningar för eliten
Ja du rogga! Med din insikt och kunskap, att döma av din väldigt korkade kommentar, så lär du aldrig riskera att hamna i någon form av elitklass. Herregud!!
Skrivet 5 feb 2012 16:05 Jonas (Ej registrerad)
Jag suckar åt både Kents och Roggas kommentarer.
Fråga er själva varför man INTE skulle få läsa högre kurser än vad skolplanen för gymnasiet säger?
Utbildning för eliten? Wtf? Så de som har läshuvud är "elit"? Jag skulle säga drivna.
Skrivet 5 feb 2012 14:42 rogga (Ej registrerad)
man lära ju fråga sa varför en arbetarstad har såna här utbilldningar för eliten