I år har Gävle kommun avsatt 49 miljoner kronor i den pott som kallas för behovsstyrt tillägg. Ur den kan både kommunala och fristående för- och grundskolor söka pengar när de anser att ett barn har så stort behov av stöd att skolans egna resurser inte räcker till.

Ifjol kom 571 ansökningar in. Av dem fick 381 avslag.

– Pengarna är riktade till barn som har ett extra, extra stort behov av stöd, säger Bodil Mellgren, utvecklingsstrateg på barn- och ungdomsförvaltningen.

Hon ingår i den centrala bedömningsgrupp som behandlar ansökningarna. Där ingår även en biträdande rektor, en biträdande förskolechef, en specialpedagog, en psykolog, skolläkaren samt en samordnare för särskolan.

Barn med neuropsykiatriska svårigheter, fysiska funktionsnedsättningar, sjukdomar, psykosociala svårigheter och utvecklingsförseningar kan få extra pengar. Men bara om deras problem är grava och kräver extraordinära insatser i verksamheten.

En Aspergerdiagnos eller Downs syndrom leder inte till att skolan får extrapengar per automatik.

– Redan i elevpengen finns underlag för att ge barn i behov av särskilt stöd hjälp, säger Bodil Mellgren.

Hon är noga med att påpeka att ett avslag från bedömningsgruppen inte betyder att barnet blir utan hjälp. Har en utredning visat att ett stödbehov finns så måste skolan enligt lag ge det.

– Rektorn kan aldrig säga ”Vi fick inga pengar så vi kan inte hjälpa ditt barn”, säger Bodil Mellgren.

– Som förälder ska man inte behöva fundera över var pengarna kommer ifrån. Det åligger verksamheten att ge barnet stöd oavsett om de får extrapengar eller inte.