Björnen förstörde kuporna och åt upp bisamhällena på Edward Warburtons odling i närheten av Bönans förskola.

Den oskygga björnens öde beseglades när den sköts ute på Gråskälsbådan, men vem som skulle betala för skadorna på biodlarens verksamhet hängde i luften.

– Det här är en av våra största utgiftsposter, ersättningssumman till biodlare är upp mot 100 000 kronor om året. Vi stöttar biodlarna därför att de betyder så mycket för pollineringen i området, säger Daniel Hansson som är rovdjurshandläggare på länsstyrelsen.

Eftersom björnar är vanliga och spridda i länet, så skriver länsstyrelsen i sina ersättningsbeslut att biodlare och jordbrukare kommer att få räkna med fler björnattacker fram över.

– Vi har mycket björn, i synnerhet i den nordvästra delen av Gävleborg. Nu behöver vi skjuta 50 björnar i länet.

Länsstyrelsens rovdjursbudget är begränsat och prioriteringar när det gäller ersättningar är nödvändiga.

– Vi får försöka begränsa oss till att betala ersättningar till näringsverksamheter. Vi är schyssta mot dem som drabbas första gången, men egentligen är det upp till biodlarna att skydda sina kupor. Vi har inte obegränsat med resurser och vi måste hålla i pengarna så att vi kan betala ut större ersättningar när exempelvis en varg river får. Nu har vi nära kontakt med biodlarföreningen för att försöker informera om att de själva måste skydda sina odlingar.

Men för att skydda sig mot björn får biodlarna ekonomiskt stöd från länsstyrelsen.

– Man får placera upp strömförande stängsel kring odlingarna. Det är biodlarnas sak att se till att det blir gjort, men de får 24 kronor för varje meter stängsel som de sätter upp.

Margareta Wallinder i Valbo är en annan biodlare vars kupor attackerats av björn.

Hon får 8000 kronor i ersättning av länsstyrelsen för de fyra bisamhällen som en björn förstörde för henne i slutet av maj.

Länsstyrelsen ersättning täcker inte förlusten av den honung som går till spillo när bisamhällen slåss sönder. Värdet för den honung som ett samhälle producerar under ett år är omkring 3 500 kronor.

– De säger att vi är viktiga för pollineringen, men jag tycker att det kommer med dubbla budskap. Ersättningen täcker inte på långt när det vi förlorar. Det är inte bara kuporna som kostar, utan det är värdet av honungen som går förlorat. Våra samhällen producerar 30-40 kilo honung vardera, säger Margareta Wallinder.