Allt började med lärarutbildningen. Tillsammans med förskoleseminariet och yrkeshögskoleutbildningen utgjorde den grunden när Högskolan i Gävle/Sandviken bildades år 1977.

Nu har högskolan gått miste om två examenstillstånd inom loppet i några dagar. Och i januari kan det fortsätta.

Om högskolan får nej även då återstår bara yrkeslärarutbildningen.

Ser framtiden ut så? Att Högskolan i Gävle blir en renodlad yrkeshögskola?

Den nya situationen i Gävle är inte unik. Av de 59 ansökningarna från universitet och högskolor om att examinera grundlärare har bara 32 beviljats.

Utbildningsminister Jan Björklund tycker att Högskoleverkets stränga prövning är bra. Han vill se en ”betydande uppstramning”.

Och det kanske behövs. Under åren har missnöjda studenter vänt sig till Gefle Dagblad för att berätta om brister i lärarutbildningen.

Vi har skrivit och konfronterat rektorer och chefer med uppgifterna. Då har de alltid kunnat hänvisa till Högskoleverkets regelbundna granskningar som för det mesta gett grönt ljus att fortsätta på den inslagna vägen, ibland med vissa mindre anmärkningar.

Senast i mars fick högskolan högsta betyg för sitt kvalitetsarbete. I Högskoleverkets rapport fanns formuleringar som ”Vi ser en stark kvalitetskultur...” och ”...kvalitetsarbetet fungerar väl”.

Det finns många sätt att definiera och mäta kvalitet, men signalerna är ändå motstridiga. Vad är det som händer på högskolan? Hur kan en utbildning som håller måttet den ena dagen underkännas den andra?

Många ställer sig nog den frågan just nu. Även högskole­ledningen verkar tagen på sängen.

Det är kanske bättre att fråga sig vad som har hänt på Högskoleverket. Svaret tycks vara att de fått en svårtolkad proposition från utbildningsdepartementet, i varje fall om man ska tro högskolans utbildningschef.

Förvirringen är stor. Redan till sommaren får kanske högskolan en ny chans, förhoppningsvis har dimman lättat då.