För sju år sedan fick Lars-Erik Litsfeldt från Uppsala en riktig tankeställare. En kontroll visade att han led av diabetes typ 2.

Han var överviktig och fick stränga förmaningar om att lägga om sina kostvanor, berättade han för en vetgirig och intresserad publik på Silvanum i går.

En mödosam resa började, med fettsnål kost enligt alla rekommendationer från sjukvård och myndigheter.

Men på hösten samma år fick han en lindrig hjärtinfarkt. Nu blev rådet att minska ner ännu mer på fettet, eftersom han heller inte lyckats gå ner i vikt.

Lars-Erik Litsfeldt började undra om den officiella hållningen verkligen kunde vara den rätta.

Han hittade uppgifter på internet som motsade precis allt det han blivit rådd till, och det sådde ett frö.

Några månader senare tog han språnget ut i det okända och stekte ägg och bacon till frukost, ett rejält etikettbrott för en överviktig diabetiker.

Nu lade han om kosten helt, undvek potatis, bröd, pasta och ris och fyllde på med ägg, grädde, proteiner och riktigt smör.

Två dagar efter baconfrukosten slutade han ta sin ordinerade medicin. Efter två månader hade han gått ner tio kilo och med den nya kosthållningen håller han nu sin sjukdom i schack sedan flera år.

– Det var otroligt omvälvande, fantastiskt.

Och han vet fler som har samma erfarenhet, när de övergett de traditionella kostråden.

– Jag vet ingen som har blivit sämre, säger Lars-Erik Litsfeldt.

Nu har han skrivit flera böcker i ämnet, böcker som är kritiska mot myndigheternas rekommendationer och sjukvårdens oförståelse.

Den snålkost som diabetikerna tillråds att äta snarast förvärrar sjukdomen.

– Då hålls man kvar i diabetessjukdomen. Det går inte att ta sig ur det, säger Lars-Erik Litsfeldt.

Förklaringen är att fiberrik och kolhydratrik kost är rena sockerbomben, som får blodsockret att rusa. Den fettsnåla kosten skapar dessutom en ständig hunger hos patienterna.

Kunskapen har funnits i århundraden men har glömts bort. I stället har vetenskapliga undersökningar om fettets farlighet fått ett totalt genomslag.

En studie från 50-talet visade att det fanns ett samband mellan högt fettintag och hjärtsjukdomar, och har sedan dess varit en av grundbultarna i kampen för en fettsnålare kost.

Men för några år sedan kunde andra forskare visa att studien hade stora brister och egentligen inte visade något samband alls.

Så sent som i våras tvingades Socialstyrelsen till en omvändelse under galgen.

Det finns, numera också enligt Socialstyrelsen, inga belägg för att kolhydratfattig och mer fettrik kost skulle vara skadligt, en upprättelse för flera läkare som rekommenderat den kosten till sina patienter

Lars-Erik Litsfeldts böcker ”Fettskrämd” och ”Ät fet mat – bli frisk och smal” har fått mycket uppmärksamhet.

Själv tror han att det officiella Sverige är på väg att tänka om.

– Det kommer att hända saker, redan i höst.