Högskolan i Gävle har de senaste åren blivit allt populärare. Till hösten har nästan 300 fler än föregående år tackat ja till en studieplats. Det betyder att högskolan kommer att ha över 13 000 studenter.

– Den nationella trenden de senaste åren är att allt fler studerar. Men vi har egentligen inte ökat så mycket under den perioden, det är först nu det märks ordentligt, säger Maj-Britt Johansson.

Enligt rektorn är de många ansökningarna ett tecken på att högskolans utbildningar håller hög kvalitet och att detta blivit känt hos studenterna. Attraktiva program är socio­nomprogrammet, med 736 första­handsökande till 150 platser, samt fastighetsmäklarprogrammet (347/120) och sjuk­sköterskeprogrammet (221/80).

– Fastighetsmäklarprogrammet var ett av de första i Sverige och har fortfarande ett gott anseende nationellt. Många av våra andra program lockar också studenter från hela landet, säger Maj-Britt Johansson.

Samtidigt som ansökningarna ökat får högskolan dåliga betyg i lärosätesrankingen URANK för 2009. Där jämförs bland annat lärartätheten, elevernas betyg och hur svårt det är att komma in på utbildningarna.

På första plats ligger Karolins­ka Institutet, tätt följt av Handelshögskolan. Först på 28:e plats, trea från slutet, ligger Högskolan i Gävle.

– Jag tycker att URANK-undersökningen är missvisande, och den har även fått en del kritik från Högskoleverket. Vi har hög kvalitet på våra utbildningar, en bra lärandemiljö med ett nytt bibliotek och nästan 50 procent av våra lärare är disputerade, säger hon.

Högskolan har sedan juni i år rätt att bedriva forskningsutbildning. Det kommer att medföra att fler disputerade lärare lockas hit och att studenter stannar för att de vet att de kan fortsätta som doktorand, menar Maj-Britt Johansson. Med fler disputerade lärare kommer högskolan även att klättra på URANK.

– Högskolorna skulle dock behöva mer forskningsmedel. Nu går en alltför stor del till de stora universiteten, säger hon.

Högskolan har även fått beröm. I en undersökning från Högskoleverket av 23 olika lärosäten och deras kvalitetsarbete pekas Högskolan i Gävle ut som en av de fem bästa. Kvalitetsarbete handlar bland annat om arbetsrutinerna kring kursutvärdering, examination och personalens möjligheter till kompetensutveckling.

Kanske blir högskolan smalare i framtiden och mer nischad, förklarar rektorn. Två huvudområden kommer det att satsas på: Byggd miljö, med flera tekniska program, samt forskning kring bland annat hur man bygger energisnåla hus. Det andra huvudområdet är Hälsofrämjande arbetsliv, där man siktar på att bli ännu starkare inom forskning kring arbetsskador och rehabilitering.

– Vi måste också se till lönsamheten. Kurser och program med väldigt få sökande kanske vi får ta bort, säger hon.