Muddermassorna blir kaj
Nästa vecka börjar byggjobbarna resa väggarna på det drygt 2,5 fotbollsplaner stora magasinet.
Då jobbar 120 personer med hamnens storsatsning.
Relaterat
Artikelbilder
Det är en geggig sörja som samlats på fjärdbotten från hamnen, Gavleän och Testeboån genom åren.Fotograf: Stéfan Estassy
Jonas Rahm ser fram emot att efter alla labbtester få börja bygga kaj med muddringsmassor på riktigt i september.Fotograf: Stéfan Estassy
Från fjärdens botten, via en pråmfärd och avrinningspaus på land, dumpas muddermassorna i en invallad damm. Dammen kommer att fyllas igen under arbetet med hamnexpansionen.Fotograf: Stéfan Estassy
Fakta
Kajerna klara 2015
I september/oktober ska miljökonsekvensbeskrivning och ansökan om att muddra Holmuddsrännan vara klar att skickas in till miljödomstolen.
Från början av september till början av oktober byggs försökssträckan med muddringsmassa i kajgrunden. Efter ett års utvärdering är tanken att fortsätta bygga kaj med metoden.
I december i år ska magasinet, 17 000 kvadratmeter stort, vara klart.
Om miljödomstolen ger klartecken ska Sjöfartsverket muddra inseglingsrännan 2012-13. Den ska bli drygt dubbelt så bred, 126 meter, och drygt tre meter djupare, 13,5 meter.
2012 ska också ett nytt järnvägsspår till hamnen vara klart.
2015 ska kajerna vara klara.
Muddringsfartyget släpper ner skopa efter skopa med förorenad bottengegga på pråmen. Efter en timme är den fylld och dras in till land. När muddermassorna fått rinna av på kajen skyfflas de upp igen, den här gången på dumprar som tippar lasten i lagunen intill vindkraftverket. Dammen, invallad med lera och morän, ska fyllas i takt med att hamnen växer.
Sedan första veckan i juni har man muddrat för en ny oljepir i Fredrikskans och nya kajer där och på Granudden. Nu börjar det bli klart för nästa steg. Hamnens tekniske chef Jonas Rahm berättar att de snart kan börja slå ner spont till kajfundament i fjärdbotten.
Granuddskajen förlängs först och blir samtidigt ett experiment. I en första etapp ska 75 meter kaj skapas med den mest förorenade översta halvmetern uppmuddrat bottensediment som grund. Det är ett sätt att både ta hand om det zink, bly, kvicksilver, krom, nickel, arsenik, dioxiner och andra miljögifter som finns i massorna och samtidigt få byggnadsmaterial. Tanken är att det ska bli ekonomiskt lönsamt. Efter mängder med tester i laboratoriet är det dags att se hur det funkar i verkligheten säger Jonas Rahm. Men testerna är långt ifrån över.
– Vi ska mäta hållfastheten, hur fort det härdar och hur det samverkar med kajkonstruktionen.
Även miljöpåverkan sätts under lupp. Gävle hamn är inte först med att använda muddermassor i betong, men först med metoden, att hälla det i cementblandare vilket kräver mindre bindemedel.
Försöket pågår ett år, till dess att försökssträckan har härdat och satt sig. Går allt som det ska fortsätter de med samma metod i resten av Granuddskajen och utbyggnaden kajen i Fredrikskans.
– Nackdelen med detta är att man måste bygga ut kajen på en gång, säger Jonas Rahm.
Hamnen behöver inte all ny kaj nu, men förhoppningsvis på tio-femton års sikt.
Som GD berättat tidigare satsar EU, staten och Gävle kommun drygt 880 miljoner kronor på en större hamn. Förutom nya kajer och pirer ska hamnen få en ny järnväg och Sjöfartsverket ska muddra Holmuddsrännan. När muddringen är klar vid årsskiftet 2013-14 kan hamnen ta emot större fartyg och växa.
Redan nu är hamnexpansionen en stor arbetsplats. Sedan i februari är bygget av ett magasin där man ska kunna lasta och lossa containrar på tåg och lastbilar i gång. Nästa vecka, när det är dags att börja med tak och väggar, arbetar 120 personer med utbyggnaden.
