Vem var Pehr Ennes? Se vilka personer som ligger bakom gatunamnen i Gävle
En stad är unik genom sina gator eftersom många gator har fått sina namn efter personer som levt och verkat där. På något sätt har de utmärkt sig och fått en gata eller plats uppkallad efter sig. Några få av dem finns fortfarande i livet men de allra flesta är för länge sedan borta och många gånger glömda. På nästa uppslag kan du se vilka en del av dem var och hur de såg ut. Men några är en gåtor som vi på GD inte lyckats lösa. Kanske kan du hjälpa till att sätta fler ansikten på Gävles gator.
Relaterat
Det är den kommunala namnberedningen som sätter namn på våra gator, torg och parker. Ibland handlar det om helt nya namn i nya områden men vem som helst kan ta initiativ till att föreslå någon som bör hedras genom att få en plats uppkallad efter sig. Men alla gatunamn har inte sanktionerats via myndigheter utan har i folkmun kallats för något som sedan cementerats. Så är det troligen med Tegmans stig på Nynäs. Kanske var det där prosten Tegman bodde som 1768 skrev under en attest åt en man som skulle flytta till Umeå.
Men vem var Brehmer som fick en väg uppkallad efter sig? Var det författaren, feministen och välgörenhetsidkaren Fredrika Brehmer (1801–1865) eller en annan kvinna med samma efternamn som levde i Gävle ett halvt sekel senare. Fröken Gun Brehmer drev Hemgården i början av 1900-talet. Hemgårdsrörelsen med kurser och studiecirklar hade nått Sverige 1912 och statade i Gävle hösten 1934.
Det finns många fler frågetecken som GD inte lyckats räta ut. Några av dem är Bomansvägen i Bomhus och Eriksvägen i Lexe men Gröneborgsgatan fick namn efter att Erik Boberg köpte ett vattendränkt område på Sörbys ägor och kallade det Gröneborg på 1870-talet efter stormannen Joar Blå som på 1200-talet hade en gård vid Enköping med samma namn.
Gubbäcksvägen är också ett frågetecken. Vem var gubben? Och vem var Gunnar på Gunnars väg i Bomhus?
Hedvigslund har fått sitt namn efter torpet Hedvigslund som fanns på platsen under senare delen av 1800-talet, fortfarande finns en delvis timrad ladugård kvar men vem var Hedvig? Ungefär detsamma är det med Hurtigs backe som troligen fått sitt namn efter ett gammalt soldattorp med namnet Hurtes enligt Hembygdsrådets protokoll från 1971.
Johannesbergsvägen, Johanneslötsvägen, Jonstorpvägen, Nordmannavägen och Nybergsallén är några andra frågetecken?
Runes väg har fått namn efter överstelöjtnant Rune Wiebe (1930- ) verksam på Hälsinge regemente men vilken Rune står bakom Runevägen?
Staffansbron, Staffansgatan och Staffansplan har sannolikt fått namn efter helgonet Staffan som på 1000-talet var missionär i Hälsingland och dödades i Ödmården men vem döljer sig bakom Stellagatan och fanns det en hammare på Stenhammarsväg eller var det ett namn? Så har vi en okänd Stig som gett namn åt en källa, en park och en runda.
Stureborgsvägen kommer troligen från ett torp men vem Sture var är okänt precis som Svea som gett namn åt Sveavägen. Kan det möjligen vara moder Svea?
En gata som inte har personnamn men kanske borde ha haft det är Övre Åkargatan. Den anlades på 1850-talet och fick sitt namn därför att det bodde en åkare vid namn Jan Wahlgren där. Han hade även sitt åkeri på gatan.
Källor: Sven Åkerman, Annette Torensjö, Lantmäteriet, ”Svenska män och kvinnor”, ”Från Gästrikland, gatunamn och Gävlehistoria” av Jan Sterner, ”Ur Gävle stads historia”, ”Gävle på 1800-talet” av Ulf Ivar Nilsson, ”Gävle, ett bildgaller”, Gävle stadsarkiv, ”Några hågkomster ur min faders, Erik Bobergs lif och verksamhet” av David Boberg 1932, Gefle Dagblads arkiv med flera, med mera.



















































Senaste kommentarerna:
Skrivet 21 mar 2010 22:55 Uffe (Ej registrerad)
Elis Jansson, mer känd som Fiol-Elis,
Han bodde i en koja uppe på Lundskogen
om somrarna och livnärde sig på att spela fiol.
http://www.lundsbonde-utanvessare.org.se/Bilder/galleri/pages/16.htm
Skrivet 21 mar 2010 16:53 Nyfiken (Ej registrerad)
Var på Ove Jansson´s igår, vid järnvägsövergången stod det en gatuskylt med namnet Fiol-Elis väg. Ett lite komiskt namn tycker jag. Vem var Fiol- Elis?
Skrivet 21 mar 2010 15:37 Anders Norén (Ej registrerad)
Jan Sterners "Gatunamn och Gävlehistoria" bör användas med försiktighet. Boken är nämligen full av långsökta gissningar och konstiga missar. Författaren kan till exempel inte komma på någon bra förklaring till varifrån Lysgatan fått sitt namn, trots att den leder (ledde) till gasverket. Kring Barnstugevägen i Valbo resonerar han om att det skulle röra sig om en missuppfattning av ban(vaktar)stuga, trots att banvaktarstugan i fråga inte alls ligger på Barnstugevägen, och missar helt att vägen leder upp till Markhedens förskola, en barnstuga i ordets verkliga bemärkelse. Eftersom jag som har god lokalkännedom i just Valbo och Brynäs har hittat flera sådana konstigheter så misstänker jag att den som har god lokalkännedom i andra delar av kommunen kan hitta liknande konstigheter i sina stadsdelar.
Skrivet 21 mar 2010 13:22 Per F, f.d medlem av namnkommittén (Ej registrerad)
Varför är inte Agnes von Krusensjärnas allé medtagen bland dem som givit namn åt gator och platser i Gävle. Från början tänkte man sig att hon skulle hedras med den lilla grässlänten utanför Krusenstjärnahuste i hörnet Staketgatan-Engelbrektsgatan, men eftersom denna mest tjänar som rastplats för hundar beslutade dåvarande namnkommittén att i stället rekommendera den breda parkvägen i Boulognern. Normalt har inte parkvägar namn, men denna är närmast en paradallé och väl värdig att hedra Agnes von Krusenstjärnas minne.
Skrivet 21 mar 2010 12:09 Janne H (Ej registrerad)
Intressant! Det är alltid kul med lokalhistoria tycker jag. :)