Nu spirar det som bäst i gillestugan
Det spirar och gror i nästan i varenda vrå hemma hos Sylvia och Anders Sundin i Forsbacka.
Redan den första januari sådde de tomatfrön. Men i lådorna finns också en och annan perenn.
Relaterat
tidning1.jpg
Fakta
Belysning
Fröer behöver ljus för att bli riktigt knubbiga.
Men växtbelysning är en hel vetenskap i sig. Flera lamptillverkare har specialdesignade lysrör anpassade för växter. Lågenergilampor i form av lysrör är energisnåla och blir billiga i längden.
– Kallt, blått sken är bra. Vi bryr oss inte så mycket om vad det är för rör. Vi har köpt lite olika varianter och det har fungerat bra.
– Tänk bara på att det inte får bli för hett, tipsar Anders Sundin.
Trädgårdsförening
I Gästrikland finns Trädgårdsföreningen Liljekonvaljen med ungefär 200 medlemmar. Att gå med kostar 270 kronor per år och då går 70 kronor till den lokala föreningen och 200 kronor till riksföreningen. För det priset får medlemmarna vara med på föreningens aktiviteter men också tidningen Hemträdgården sex gånger per år.
Billiga krukor
Krukor kan du göra av tidningspapper och toarullar. Fördelen är att det blir billigt och att det går att gräva ner ”krukorna”. Tidningspappret formas lätt med en så kallad paper potter.
Mjölkkartonger och glasskartonger fungerar också alldeles utmärkt att så frön i och en plastkartong med lock som vindruvor ofta säljs i blir ett perfekt miniväxthus.
Intresset för att odla började när Sylvia och Anders flyttade till huset i Forsbacka 1973.
– Jag ville att vi skulle bli självförsörjande på potatis. Men potatis kräver växelbruk så vi sådde lök, brytbönor, morötter, rödbetor och kålrötter också, berättar Anders Sundin.
Tidigt varje år sätter de tio potatisar i var sin tio liters hink. I början får potatisen stå i växthuset tills det blir varmt nog ute. I slutet av maj kan de börja skörda årets första potatis och då blir det fest.
– Vi brukar bjuda grannen på matjesill och färskpotatis, säger Anders.
Men det var efter att de båda pensionerades 2003 som de verkligen kunde ägna sig åt grödorna. Sylvia och Anders visar ner i källaren. Där fanns tidigare en gillestuga som de inte trivdes i. Men sedan de satt upp bänkar och hyllor och monterat upp lysrör lite överallt är Sylvia i rummet mest varje dag under vintersäsongen. Gillestugan har blivit plantskola för grönsaker och blommor. I taket hänger fjolårets vitlök på tork, granne med några silverblå bolltistlar. På hyllorna trängs frösådden. Några kraftiga tomatplantor trivs i sina mjölkkartonger.
– Mjölkkartonger är bra eftersom de är höga så rötterna får plats. Titta, de blommar snart, säger Sylvia och visar de små knopparna.
Plantorna har omskolats två gånger och ska planteras om ytterligare en gång innan de får komma ut till växthuset.
Just de tomatplantorna såddes den första januari men Sylvia har tomatplantor i alla möjliga storlekar.
– Förra året hade vi tomater från maj och ända fram till jul.
I den före detta gillestugan år det 16-18 grader varmt och belysningen är på 14 timmar per dygn. Förhållandena tycks vara perfekta. Sylvia visar jättelök, chili och en stor låda knubbiga penséer som ännu inte gått i blom. Penséerna sådde hon den tionde januari vilket finns noga antecknat i en bok.
– De är från egna frön så jag kan slösa. Jag gör något med plantorna varje dag så trädgården är mer än ett heltidsjobb vid högsäsong men det är inte betungande.
De flesta plantor sätts i parets egen 1 200 kvadratmeter stora trädgård men eftersom det redan är trångt där säljer de en del plantor på trädgårdsföreningen Liljekonvaljens plantmässa som hålls varje vår. Men trots att de har växter så det räcker och blir över vill Sylvia gärna ha lite nytt ibland och framför allt inspiration. Varje år åker hon på trädgårdsmässan i Stockholm och i England. Anders stannar hellre hemma och sköter om grödorna.
Sylvia och Anders för journal över allt de sår och planterar. På så vis kan de jämföra skördarna år från år. Men just den här vintern är lite orolig. Anders älskar rosor och har 123 buskar av 80 olika sorter. Frågan är hur de klarat vintern?
Sylvias och Anders tips till alla nybörjare är:
1) Använd mager såjord. I botten går det bra med vanlig jord.
2) Strunta i datumet på fröpåsarna åtminstone på tomaterna. Enligt Sylvia klarar sig tomatfrön nästan hur länge som helst.
3) Plantorna trivs bäst när det är svalt och ljust. Sänk värmen i rummet och skaffa bra lampor.
4) Glöm inte att vattna. Känn med fingret. Det får inte vara för blött och inte för torrt.
5) Omplantera plantan i vanlig blomjord när den tagit sig. Blomjord innehåller gödsel så vänta någon vecka och vattna sedan med flytande näring. Bättre med lite näring hela tiden än mycket ibland.
6) Det är almanackan som gäller inte vädret.
– Man måste igång i januari om det ska gå att skörda i tid, säger Anders.
6) Gå med i en trädgårdsförening.
