Läs rapporteringen från tingsrätten Den brännskadade kvinnan hördes i dag
Relaterat
14.33
Rätten meddelar att förhöret avbryts för dagen. Exfrun är för svag för att fortsätta, förhöret återupptas klockan 09.00 i morgon.
14.02
Mellgren fortsätter fråga exfrun om de uppgifter hon lämnat i de första förhören, som går stick i stäv med vad hon senare sagt. Han läser högt: "Jag önskar att 51-åringen var här. Jag vill att han kommer hit, låt mig träffa honom", "Nu vet ni att det var jag som gjorde det. Materialet var nylon och fattade eld snabbt"
Du berättar även om hur 51-åringen skriker slår sig själv i huvudet och gråter under vid händelsen, säger Mellgren.
- Nej, jag har inte sagt så. Tolken kanske tolkat fel, säger exfrun.
Mellgren fortsätter läsa från de första förhören i början av december.
Du sa: "Jag förstörde mitt liv, jag gjorde det själv. Jag orkade inte."
- Vilken månad var det?
Det var det den 3 december, det första förhöret.
- Jag var inte medveten då.
"Han hade ingen aning om det här. Jag svär", har du sagt så?
- Nej.
I förhöret frågar polisen hur du kom på att du skulle göra så här, och du säger: "jag vet inte, jag vet inte".
- Jag sa det av rädsla.
De frågar vad du tänkte på och du säger: "ingenting, hade jag tänkt så hade jag inte gjort det". Du säger: "Det var jag själv. Jag svär vid Gud att 51-åringen inte hade någon aning".
- Det var fortfarande i december. Jag hade varit nedsövd.
Och när de frågar var 51-åringen var: "Han kom hem av en slump. Han visste ingenting", säger du.
I senare förhör har exfrun hävdat att mannen under branddagen varit hemma.
11.44
Mellgren tar upp en skiss av badrummet där exfrun markerat var hon befann sig under barndtillfället.
Om jag förstår rätt, säger Mellgren, så sprang 51-åringen ut med barnen i trapphuset innan han släckte dig. Är det riktigt?
- Ja.
Och han släckte med överkastet från sängen?
- Ja.
51-åringen fick också kraftiga brännskador, har du någon aning om hur de uppstod?
- Nej.
Vi har förstått att ni haft en kolgrill förutom den elektriska grillen?
- Ja.
Och du brukade använda tändstickor?
- Ja.
Du var den som visste var tändstickorna fanns?
- Jag vet inte. De tog slut.
Mellgren går tillbaka till ett förhör med exfrun den 7 december. Det förhör där exfrun pekar ut 51-åringen för branden.
Minns du hur du kom fram till att 51-åringen var den gjort det?
- När jag fick tillbaka medvetandet.
Och hur tänkte du?
- Att jag fick tillbaka minnet bara.
Massi Fritz tycker det är märkligt att Mellgren plockar ut vissa valda delar ur förhören.
Mellgren fortsätter att citera ur förhör med exfrun, ett där hon säger "det kan inte ha varit jag."
När exfrun frågas om hur 51-åringen brände henne kommer hon inte ihåg.
Exfrun har i förhör sagt att hon är feg, och inte skulle göra något som att tända eld på sig själv.
Ett larm börjar ljuda i sjukhusutrustningen och rätten tar paus.
11.24
Johan Mellgren undrar om exfrun minns när hon gick och lade sig kvällen innan olyckan.
Du hade sagt till polisen att du var vaken väldigt länge?
- Ja, tills sonen somnade.
Någon annan orsak?
- Nej, men jag ammade sonen när han vaknade.
Den 3 december, i det första förhöret, då du erkände branden, sa du att du var vaken till klockan två på natten.
- Ja, tills barnen sov.
Är det riktigt att du också sagt tidigare att 51-åringen hade sovit när han kom till dig i badrummet.
Exfrun minns inte.
Mellgren tar upp ett förhör från 14 januari, då exfrun säger att 51-åringen varit hemma under branddagen. Kommer du ihåg att du sagt det till polisen?
- Mmm.
Kommer du ihåg att du sagt att 51-åringen sovit innan han kom in i badrummet?
- Vet inte.
Sedan har du vid ytterligare ett tillfälle sagt att 51-åringen varit hemma underbranddagen, stämmer det?
- Ja.
11.11
Mellgren citerar ett av exfruns förhör, där hon berättat att hon var ledsen innan branden. Att hon fött barn bara 20 dagar tidigare.
I ett av förhören den 20 januari, berättar kvinnan om förmiddagen innan olyckan. Hon berättar i förhöret att hon talade med sin bror dagligen, och att hon grät för sin bror.
Då var du ganska ledsen den här dagen, säger Mellgren.
Vad är skillnaden, hon har redan berättat att hon var ledsen, säger Massi Fritz.
Men Mellgren säger att han vill visa att exfrun inte var ledsen på grund av 51-åringen.
Rätten tar paus i 15 minuter.
11.03
Exfrun berättar att hennes familj slutade tycka om 51-åringen när de fick reda på att 51-åringen betedde sig illa.
Hur kunde han få gifta sig med dig om din familj inte villa ha honom, undrar Mellgren.
- Vi skulle flytta.
Var det inte så att din familj ogillade honom på grund av den ekonomiska situationen med hans arbetslöshet?
- Ja, på grund av hans arbetslöshet - vi hade diskussioner.
När du berättade för polisen sa du något om att orsaken till att din familj inte gillade 51-åringen är för att han slog dig?
- Ja.
Mellgren tar upp ett förhör där exfrun berättar att hennes familj hatade 51-åringen för att han inte har sysselsättning. Men jag hittar inget i det förhöret om att han var dum mot dig...
- Jo han slog mig.
Ja, det har du sagt i senare förhör.
Exfrun har berättat i förhör att hon kände sig ensam och ledsen i Sverige.
Gjorde du det innan branden?, frågar Mellgren.
- Nej.
10.59
Mellgren undrar över orsaken till skilsmässan. 51-åringen och exfru är överens om att orsaken var att få tillgång till socialbidrag.
Socialbidraget gick in på exfruns konto.
Om ni ville skiljas på kurdiskt vis, varför kunde ni inte bara skilja er i moskén i Gävle?
- Nä, det gick inte. Vi skulle vara tvungna att skilja oss i rätten i Kurdistan.
Mellgren kommer in på alla bidrag som kvinnan fick, försörjningsstöd, socialbidrag och underhållsstöd bland annat, trots att 51-åringen bodde kvar.
Minns du att polisen frågade hur du behandlades av 51-åringen, undrar Mellgren.
Du berättade att du blev ledsen när han sade fula ord, minns du att polisen frågade om 51-åringen brukade göra något annat dumt än att säga fula ord?
- Han slog mig.
Ja, men minns du hur polisen kom fram till det? Hur de frågade?
- Nej.
Mellgren läser högt ur ett vittnesförhör där exfrun berättar att hon brukade prata med sin syster när 51-åringen sagt fula ord. Polisen bad exfrun berätta om vad hon sade till systern, men exfrun svarade att hon inte kunde komma ihåg.
Polisen berättar att de fått brev från systern där hon skriver om vad 51-åringen gjort. Men exfrun kommer inte. Exfrun säger då att: Ja, vi säger ja, när polisen frågar om brevet stämmer.
Exfrun har även sagt i förhör att 51-åringen gav henne örfilar var tredje till fjärde månad, men att det inte var något fel på livet.
-Hur kan det inte vara något fel på livet när han slog mig, undrar exfrun.
Det är det jag undrar, säger Mellgren.
10.33
Förhandlingen återupptas med advokat Johan Mellgrens utfrågning av exfrun.
Både du och 51-åringe brukade vara hemma, undrar Mellgren.
- Ja.
Du har berättat att 41-åringen inte låtit dig gå ut och ringa som du vill...
- Ja.
Mellgren kommer in på exfruns väninnor som exfrun säger att hon träffade ett par gånger i månaden.
Om vänninorna säger att ni träffades ofta, då stämmer inte det?
- Vi träffades inte ofta, det kunde gå tre månader.
Under ett förhör uppgav exfrun att hon kunde ringa till familjen i hemlandet när hon ville.
Mellgren har räknat ut att det från 26 september till 3 oktober ringdes många samtal från bostaden.
- På de här dagarna är det 103 samtal från din bostad, förstår du att jag blev fundersam?
- Jag ringde ett par gånger om dagen till min bror, i bland svarade han inte så jag ringde igen.
51-åringen hjälpte exfrun att ordna pass i Stockholm inför en resa i Kurdistan.
- Ja, han skulle resa dit själv.
Mellgren undrar hur exfrun och hennes familj sov. Barnen sov i ett annat rum.
10.06
Rättegången tar paus i 20 minuter, sedan ska 51-åringens förvsvarare Johan Mellgren fråga ur exfrun.
10.00
Massi Fritz frågar sin klient om rädslan hon först kände för den svenska polisen.
- Det var för att polisen i Kurdistan inte var så snälla.
Hur var kurdiska polisen?
- Inte som här. Här är de snälla.
Varför ville du inte berätta för polisen om 51-åringen?
- Jag trodde de skulle vara som den kurdiska polisen.
Fritz frågar vad polisen i Kurdistan hade för kvinnosyn.
- Jag träffade dem inte. Men de var inte som här.
När började du känna förtroende för den svenska polisen?
- När jag förstod att de ville hjälpa mig och inte skada mig.
Hur många gånger hade du träffat de svenska kvinnliga poliserna?
- Jag vet inte.
Du säger i förhör den 3 och 5 december, att du vill att 51åringen skulle släppas fri?
- Jag tänkte på barnen.
Fanns det någon rädsla för egen del om 51-åringen skulle släppas fri?
- Jag var rädd.
Varför var du rädd för 51-åringen och familjemedlemmar till honom?
- Jag vet inte.
Är det så att du är rädd för att berätta eller vill du inte?
- Jag vill inte.
Hur tänker du kring framtiden med 51-åringen?
- Det kommer bli bättre.
Vill du leva med honom?
- Nej, vi kommer inte leva ihop.
09.51
51-åringen följer intresserat förhöret med exfrun. Han gnuggar handflatorna.
Hade ni brännbar vätska i lägenheten, undrar Fritz.
- Ja, vi hade olja. Under diskhon i köket.
Fritz visar en bild på köket och frågar var oljan förvarades.
Oljan förvarades, enligt exfrun, i en platsflaska.
- Oljan användes för grillrengöring, säger exfrun.
När grillade ni senast, undrar Fritz.
- Det var sommaren 2009.
Hur många gånger har du grillat totalt?
-Två gånger.
Använde du kol också?
- Ja.
Men ni hade inte använt grillen efter sommaren?
- Nej.
Fritz berättar om en svart maskin som syns bredvid tekannan på en bild från köket.
- Det är en elektrisk grill, säger exfrun.
Var grillen gammal eller ny?
- Gammal, men vi köpte den nyligen begagnad.
Det var 51-åringen som köpte grillen, enligt exfrun.
Kan man använda kol på den?
- Nej, det är bara el.
Hade ni pratat om att använda kolgrill och tändvätska den 3 oktober (branddagen)?
- Nej.
09.48
Minns du att du åkte i ambulans?
- Nej.
På sjukhuset, minns du om du vaknade till och pratade med personal?
- Nej.
Du berättade att du såg 51-åringens händer till polisen. I vilket läge var det?
- När vi åkte ner i hissen.
Förstår du att du och 51-åringen förs till samma sjukhus?
- Ja.
Hur förstår du det?
- Jag såg honom på sjukhuset.
Var det samma dag som du kom til sjukhuset?
- Ja.
09.45
Massi Fritz fortsätter med att visa bilder på en rutig skjorta från beslagsprotokollet.
Hon frågar vilken av skjortorna som 51-åringen hade på sig, pyjamaströjan eller skjortan?
- Jag vet inte.
Du sade att 51-åringen hade lakan som han släckte dig med, hur såg det ut?
- Brunt. Ett överkast.
Fritz visar en bild på överkastet. Exfrun känner igen det som det som 51-åringen använde til släckningen.
Massi Fritz undrar om en matta användes vid släckningen?
- Minns inte.
Fritz visar en bild på en matta och frågar om hon minns att den använts.
-Nej.
Minns du om du legat på mattan?
- Nej.
09.36
Du säger att 51-åringen tog ut barnen. Hörde du om barnen skrek?
51-åringen bryter in genom sin tolk. Han tycker att åklagare Birgitta Fernlund ska ställa frågor om det misstänkta brottet, och inte Fritz.
51-åringens advokat, Johan Mellgren, bryter in och berättar att målsägarbiträdet har rätt att ställa samma typ av frågor som åklagaren
Hur mycket brann du innan 51-åringen släckte dig, frågar Fritz.
-Mycket.
Exfrun berättar att hon på egen hand, brinnande, tog sig till hallen.
Var det i hallen eller i badrummet som 51-åringen började släcka dig?
Exfrun berättar att hon försökte släcka sig själv, men inte orkade.
Minns du om du nuddade duschslangen?
-Nej, minns inte.
Minns du om du förflyttade dig framåt mot badkaret?
-Jag försökte bara en gång, men jag kunde inte.
Sedan har du berättat vad 51-åringen hade för kläder när han kom in i badrummet...
- En vit pyjamas.
Fritz hänvisar till en bild på brända pyjamasbyxor.
Hade han något på överkroppen?
-En skjorta.
Tillhörde den pyjamasen?
- Nej.
09.30
Friyz fortsätter med att fråga ut exfrun hur hon och dottern var placerade i badrummet under brandtillfället.
Kan du säga ungefär hur lång tid du satt där innan 51-åringen kom in i badrummet?
- Jag vet inte.
Du säger att 51-åringen kommer in i badrummey och säger "ska jag bränna dig, jag ska bränna dig."
Hur lång tid sedan tar det innan du börjar brinna?
- Omedelbart.
Var på kroppen brinner du?
-Nedifrån.
På benen eller låret?
-Ett av benen.
Vilket?
-Det som är amputerat.
09.27
Sedan vill jag att vi går till händelsen, säger Fritz.
Vad hade din dotters potta för färg?
-Gul och vit på undersidan.
Hur sitter du i badrummet?
-På huk. Fötterna på golvet.
Exfrun säger att hon satt med ryggen mot badrumsdörren.
09.10
Exfruns målsägarbiträde, Elisabeth Massi Fritz, frågar ut sin klient om att paret brukade bråka. De brukade bråka om datorer och barnen, kvällen innan branden ska 51-åringen ha grälat på exfrun.
Vad kallade han dig för, frågar Fritz.
- Son till en hora, säger kvinnan genom sin tolk.
Dagen efter, på morgonen till 3 oktober, ringde kvinnan sin bror som befann sig i Iran för en ögonoperation.
Vad var det för ett samtal?
- Han berättade att han skulle träffa läkaren.
Hur kände du dig när du lade på?
- Jag blev lite fundersam och ledsen.
Brukar du bli ledsen när du pratar med familjen i hemlandet?
- Lite. Inte jättemycket.
Minns du om du pratade med 51-åringen på morgonen?
- Nej.
När polis varit i lägenheten har man hittat kött som legat på diskbänken, vad var det för kött som läg framme, frågar Fritz.
- Det var för att tina till lunchen.
När tog du ut köttet?
-När jag steg upp.
Minns du vad du tänkt laga för mat, den här dagen?
-Gryta och ris, tirsh på sorani.




















































Senaste kommentarerna:
Skrivet 9 feb 2010 21:28 Lena (Ej registrerad)
Vad kul att ni har börjat sända direkt från rättegångar! Jag har med spänning följt denna.
Eloge till gd.se!!!
Skrivet 10 feb 2010 06:30 Livet är inte lätt alla gånger (Ej registrerad)
Så ska det vara.Gillar teknikensvärd som hjälpmedel i alla sytuationer.Håller tummarna för rättvissan så klart!!! Själv är invandrare sedan 15 år tillbaka och hade varit tvungen att anpassa mig till svenska lagar och svensk syn på livet. En del regler som har varit svåra att fatta tidigare idag är självklara för mig.Det är pris som man betalar för att anpassa sig att bo i ett annat land.Det blev inte lätt alla gånger.Är inte högutbidat, men har livserfarenhet.