I flera månader har Kristina Söderborg arbetat med att ta fram en ny modell för att ta emot flyktingbarn i länet. Men nyheten i förrgår, när Migrationsverket avslöjade att Gävle ska bli så kallad ankomstkommun, kom ändå som en överraskning för henne.

– Jag var i Stockholm för en månad sedan och pratade med departementet, men då verkade de ganska ointresserade av mina idéer. Men de har kanske ändrat sig, säger hon.

Den modell som Kristina Söderborg arbetar med innebär att flyktingbarnen får bo på några av det 20-tal HVB-hem för barn och ungdomar som redan finns i länet.

– I och med lågkonjunkturen tar många kommuner hem sina barn från HVB-hemmen. Vi har flera tomma hem i länet nu, och när vi hade ett informationsmöte var det flera av HVB-hemmen som var positiva till att ändra inriktning, säger Kristina Söderborg.

– Från länsstyrelsens sida ser vi det som en chans att rädda jobb, men det är också ett bra sätt att ta emot barnen, säger hon.

De flesta HVB-hemmen ligger i norra Hälsingland, men att till exempel Nordanstig formellt skulle bli ankomstkommun är inte lämpligt. Gävle, som har en mycket större socialtjänst, har mycket bättre möjlighet att bygga upp den kompetens som behövs, menar Kristina Söderborg.

Maritha Johansson, V, ordförande i socialnämnden i Gävle, fick information om planerna för cirka tre veckor sedan och är positiv, även om hon betonar att det ännu inte finns några beslut.

– Det är ju redan väldigt många ensamma flyktingbarn som kommer till Gävle. Det här skulle kanske ge oss chansen att få bättre framförhållning och själva kunna styra över placeringarna, säger hon.

– Jag tror inte att det är några problem alls rent politiskt att ta beslut om det här. Åtminstone är vi, Socialdemokraterna och Miljöpartiet för. Det som återstår är en del praktiska frågor. Det är viktigt att våra socialsekreterare får bra förutsättningar att göra ett bra jobb, säger hon.

Totalt har länets HVB-hem knappt 200 platser för barn och ungdomar, men hur många flyktingbarn som skulle kunna tas emot i länet är oklart. I nästa vecka ska Kristina Söderborg träffa Migrationsverket för att diskutera planerna närmare.

– Husen finns redan och personalen är redan anställd. De behöver bara lite vidareutbildning. Vi behöver inte alls lika lång startsträcka som om vi skulle öppna nya hem, säger Kristina Söderborg.

– Får vi den här lösningen blir den dessutom väldigt flexibel. När antalet flyktingbarn minskar kan HVB-hemmen återgå till sin ordinarie verksamhet. För kommunerna kommer säkert att öka sina placeringar igen när ekonomin tillåter det, säger hon.

”Från länsstyrelsens sida ser vi det som en chans att rädda jobb, men det är också ett bra sätt att ta emot barnen.”

Kristina Söderborg

socialkonsulent