Rapporten ”Attityd- och bemötandeproblem inom polisen” överlämnades till Rikspolisstyrelsen i fredags. Den beställdes efter kravallerna i Rosengård i Malmö då polismän spelades in, av sin egen utrustning, när de fällde flera rasistiska kommentarer om ungdomar med invandrarbakgrund.

Studien som skulle undersöka polisens värderingar, och om dessa ledde till ett dåligt bemötande mot invandrare, transsexuella eller andra minoriteter, utfördes av forskare från Stockholms universitet i tre av landets 21 polisdistrikt: Skåne, Östergötland och Gävleborg.

I flera kontroversiella stycken jämför forskarna den svenska poliskulturen med hederskultur.

Inte den hederskultur som i Sverige förknippas med könsförtryck inom invandrargrupper från Mellanöstern, utan hederskultur som den framträder i södra USA i kretsar som tror på rätten att vara beväpnad, att försvara sin egendom till varje pris och som sympatiserar med Ku Klux Klan.

Forskarnas omdöme vilar både på annan forskning och på de egna intervjuerna med poliser i de tre aktuella polisdistrikten.

Däremot skiljer rapporten inte på de tre områdena så att man kan se om Gävle var ett positivt undantag från de avsevärt större distrikten Skåne och Östergötland.

Enda vägledningen i rapporten om hur det kan se ut i Gävle är forskarnas formulering att den mest negativa aspekten av polisens kåranda var likartad i samtliga undersökta distrikt.

– Det känner jag inte alls igen. Och jag blev mycket förvånad när jag läste det, säger Christina Forsberg, länspolismästare i Gävleborgs län, i en första kommentar.

På andra håll i rapporten var forskarna mer konkreta när de yttrade sig om Gävle och Gävleborg.

De stötte på särskilda problem här eftersom det var väldigt svårt att få igång öppna samtal.

Forskarna noterar att det verkar pågå en maktförskjutning i hela organisationen. Kvinnliga poliser är överlag positiva till förändringarna medan manliga poliser är negativa.

Christina Forsberg blir inte överraskad av att olika poliser reagerar olika på den pågående omorganisationen av Gävleborgspolisen.

– Nej, så är det ju. Är man bekväm med hur det har varit är det obekvämt att jag kommer och säger att det ska vara på ett annat sätt.

– Men uppdraget jag fick för ett år sedan var bland annat att skapa ett arbetsklimat där det skulle vara okej att diskutera öppet. Där finns det en del kvar att göra, säger hon också.

Den kvinnliga länspolismästaren är också själv exempel på en positiv utveckling som påverkar polisens attityder mot minoriteter till det bättre.

Fler kvinnliga kolleger har nämligen en dämpande effekt på nedsättande jargong, vittnar flera manliga poliser om.

Rikspolischefen Bengt Svenson sa i en kommentar i fredags att rapporten innehöll många bra iakttagelser, men att han ställde sig frågande till resonemanget kring Ku Klux Klan.