Lena Steffner är arkitekt, planchef och sedan i förrgår även teknisk doktor sedan hon disputerat med sin avhandling ”Värdering av stadsmiljöer, en metod att mäta upplevelser”. Hon får ta del av de bilder som Gefle Dagblads fotograf Gun Wigh tagit i området och spontant tycker hon att bilderna signalerar en låg socioekonomisk situation.

– Förvaltaren måste ha ett engagemang med fysisk upprustning och sociala projekt. Projekten måste vara kopplade till samhället i övrigt.

I dag finns fotbollsplan, en äng, sandiga ytor som förr var lekplatser och en hel del skogsdungar mitt i Andersberg. Lena Steffner skulle gärna se andra användningsområden som lockar flera grupper till området, åtminstone dagtid.

– Fårbete och kolonilotter kanske.

Hon tittar på bilderna på de röda husen som kännetecknar stadsdelen. Rynkar pannan lite och säger så här:

– Det finns ingen omsorg i arkitekturen. Det är industriellt byggande och svårt att förvandla till något annat. Men det finns kvaliteter, planlösningarna till exempel.

Lena Steffner tycker att trapphusen och entréerna borde fräschas upp och bli individuella.

– In med någon funktion i trapphusen och kanske takterrasser.

Andersberg byggdes för att lösa bostadsbristen. Många av de som flyttade till området kom från Stockholm och arbetade på Lantmäteriverket. De hade alltså inget medbestämmande i byggprocessen.

– De roligaste bostadsprojekten är de som har kö. Då vet de vad folk vill ha.

Lena Steffner nämner att Gavlegårdarna funderat på ett äldreboende i Andersbergs centrum. Kanske kan det bli ett lyft för området.

Lena Steffner ha arbetat fram en metod som mäter folks upplevelser i olika miljöer. Metoden kan användas både vid planering av nya stadsdelar och vid upprustning av redan befintliga miljöer. Hon berättar att hon funderat på metoden sedan slutet av 80-talet när den nya plan- och bygglagen kom. Lagen innebär att folk får lämna synpunkter på sitt boende till skillnad mot tidigare då det var byggherrar och politiker som bestämde. Men alla tycker ju olika och det finns alltid en ekonomisk aspekt att ta hänsyn till.

– Metoden bygger på miljöpsykologisk forskning. Vilka känslor får människor i olika stadsmiljö? Upplever de den som spännande, trivsam och trygg eller tråkig?

Med hjälp av diagram går det enkelt att se i vilken grad olika faktorer påverkat upplevelsen i stadsmiljön. Lena Steffner har tagit fasta på 27 faktorer. Några av dem är störningar, service, arkitektur, färg, ordning, skötsel, djurliv, utblickar och gångvägar. Hon har också bett folk som bor i ett visst område beskriva området utifrån hur de känner sig på en viss plats. Genom att pricka in faktorerna i en cirkel går det lätt att se om miljö upplevs som stressande och ointressant eller som upplivande och trygg.

– Man får en indikation på vad som fungerar och inte.

Metoden kan användas på redan befintliga miljöer men också innan byggnation men då med hjälp av 3D-modeller eller bilder. Precis så gick det till med Centrumplanen men eftersom det var ont om tid var det två gymnasieklasser, en pensionärsförening och politiker som då fick representera vuxna som fick berätta om sina känslor. Metoden skulle också kunna användas på till exempel Andersberg i framtiden.

– I början av 90-talet renoverades några miljonprogram. Ibland kostade det tre gånger mer än själva bygget. Vad är ekonomiskt försvarbart? Vi behöver hjälp av de som bor där. Kanske delar ska rivas, kanske behöver ett område kompletteras med små lägenheter eller radhus.

Slutsummeringen för Andersberg blir denna:

– Det är hög tid att vända den negativa utvecklingen innan det är för sent. Dålig skötsel indikerar farlig miljö.

Fotnot: Jan Hugg, chef för Gavlegårdarna, säger att det inte finns några färdiga planer på ett äldreboende i Andersberg men att området är ett av ­alternativen.