Gå till startsidan!

Torsdag 2 september 2010

Skurar
7ºC NV2m/s
Mer väder

Gävle

Publicerad 11 september 2009 Uppdaterad 11 september 2009
Textstorlek 1 2 3
– I grunden handlar hedersrelaterat våld om att kontrollera kvinnans sexualitet. Jag brukar säga att mannens heder sitter mellan kvinnans ben, säger socialarbetaren och författaren Maria Hagberg som föreläste i Andersberg i går.

– I grunden handlar hedersrelaterat våld om att kontrollera kvinnans sexualitet. Jag brukar säga att mannens heder sitter mellan kvinnans ben, säger socialarbetaren och författaren Maria Hagberg som föreläste i Andersberg i går.

Fotograf:
Nick Blackmon

”Mannens heder sitter mellan kvinnans ben”

GÄVLE Efter mordet på Fadime blev hedersrelaterat våld en ”kurdfråga” i Sverige. Men fenomenet går inte att koppla till en speciell etnisk eller religiös tillhörighet, menar författaren Maria Hagberg. - Det utövas av de som är fundamentalistiska i sitt tänkande, säger hon.

Relaterat

Ett 50-tal personer hade kommit för att lyssna på Maria Hagbergs föreläsning i Andersbergs bibliotek i går. Hon är socialarbetare och har nyligen skrivit en bok om fem unga kvinnor som blivit förtryckta av sina egna familjer.

Erfarenheterna kommer från en period när hon jobbade med skyddat boende för barn och ungdomar som blev utsatta för hedersrelaterat våld. Sammanlagt kom hon i kontakt med ett 100-tal pojkar och flickor - alla med en egen berättelse.

– Våldet är patriarkalt och utövas kollektivt. Den fysiska delen utförs oftast av mannen medan kvinnorna är delaktiga i den psykiska delen. I grunden handlar det om att kontrollera kvinnans sexualitet. Jag brukar säga att mannens heder sitter mellan kvinnans ben, säger Maria Hagberg.

Hon har med sig en världskarta med ett 20-tal runda magneter som markerar var problemen är som störst. Kring medelhavet är många länder markerade, men även i sydligare delar av Afrika och i Sydostasien existerar fenomenet.

– Här i Sverige ville man göra hedersrelaterat våld till en kurdfråga. Men jag skulle vilja säga att kurderna är det folk som först tagit tag i problemet och försökt motverka våldet. Man kan inte koppla det till en speciell etnisk eller religiös grupp, men våldet utövas av de som är fundamentalistiska snarare än liberala i sitt tänkande, säger hon.

Våldet riktar sig inte bara mot unga kvinnor, även pojkar som inte finner sig i att förtrycka sina systrar eller som på något annat sätt utmanar traditionen kan råka illa ut. Cirka tio procent av alla som hon var med om att placera i skyddat boende var pojkar.

– Syftet med tvångsäktenskap är bland annat att säkra heteronormativiteten. Det här är i grunden ett homofobiskt, rasistiskt och religionsfientligt förhållningssätt, säger Maria Hagberg.

Hon vänder sig mot den kulturrelativism som hon i bland upplever i Sverige, det vill säga att man ser mellan fingrarna med exempelvis barnaga när det förekommer i andra kulturer. Att barn utsätts för våld av vuxna kan aldrig vara till­åtet, menar hon.

– Man ska acceptera olikheter, men inte övergrepp.

Berättelserna i hennes bok handlar om unga kvinnor som straffas för att de ”blivit svenska”, som blir bortgifta mot sin vilja, som flyr från ­ familjen och släktingarna för att bygga upp en ny tillvaro. Många är muslimer, några är kristna.

– Där religionen utövas dogmatiskt finns problematiken. Även i svensk kultur finns liknande tendenser där synen på familjen vilar vår på vår egna kristna tradition, säger Maria Hagberg.

Publicerad 11 september 2009 Uppdaterad 11 september 2009
Textstorlek 1 2 3

Innehåll

Linjeochluft
Linjeochluft

Annat innehåll

Vi söker jobb Entré Gävle - köp konsertbiljetter här Beställ foton

Senaste nytt

Val 2010
space

Chatta med
Nyamko Sabuni

3 september klockan 10.30 har du chans att ställa frågor till integrationsministern Nyamko Sabuni (FP). Ställ din fråga redan nu genom att klicka på rubriken.
Läs chatten med Göran Hägglund (KD)
Läs chatten med Lars Ohly (V)

space

Valfråga

Vilket av blocken får din röst?

Sök på GD.se

Nyhetstipset

Vet du något som vi inte vet? Tipsa oss! 026-159601 gefle.dagblad@gd.se

Tänker du förhandsrösta?

Emelie Klar, 24 år, studerande, Gävle:

- Jag tänker förhandsrösta för jag är bortrest när det är val. Men jag har inte bestämt mig än hur jag ska rösta.

Olle Berglund, 79 år, pensionär, Gävle

- Svaret är ja! Jag har ärenden till biblioteket lite då och då så det är lika bra att göra undan det.

Guernine Akim, 34 år, studerande, Gävle

- Jag ska rösta i morgon, i dag glömde jag röstkortet. Jag orkar inte vänta. Jag har ändå bestämt vad jag ska rösta på.

Treenet Jensen, 42 år, frisör, Gävle

- Jag har inte bestämt vad jag ska rösta på än, så jag vet inte. Men jag tror inte det.

Olga Lavrentieva, 37 år, studerande, Gävle

- Nej, jag väntar till den 19:e. Det är en speciell dag, jag tycker att man ska rösta då.

Missa inte våra bloggare!

GD.se:s bloggare skriver om allt från det senaste modet till tankar om svek och döden. Däremellan finns mat och ishockey.

Andrahandsfynd

Doris

Ericsson efter 09-12-08

Livsbloggen

Kristin på läktaren

Melodifestivalen 2010

Moments of Mimmi

Stjärnklart

Tezz in the city

Together we will live forever

luft
luft
luft
luft
luft luft luft
luft

Kontaktinformation