Järnet har en lång historia och på Länsmuseet finns ett unikt fynd. Det är järn som tillverkades i Gästrikland kring tiden för Jesus födelse! Det hittades i Torsåker 1993 av amatörarkeologen Jonny Skogsberg.

Ända fram till 50- och 60-talet hade järn och smide en given plats i våra hus. Men när 70-talet kom med en ny storskalighet och rationellt byggande skapades också ett nytt formspråk i arkitekturen.

Och det tycks som om järnet inte riktigt har hittat tillbaka. Trots sitt unika uttryck används det sällan som dekoration i dag.

Vi gav oss ut på stan för att titta på materialet järn i arkitekturen. Antikvarie Erika Åberg på Länsmuseet Gävleborg är vår guide. Hon blir imponerad av Börshusets kolonner i gjutjärn tillverkade på Forsbacka bruk redan 1850.

– Det här är bland det mäktigaste som finns i stan om man ska titta på järn i byggnader, säger Erika.

1. Kvarteret Mejseln på Brynäs byggdes 1926. Byggåret finns förevigat i smide och mitt på gaveln sitter även ett ankarslut som ett effektfullt smycke på den enkla fasaden. Ankarslut är yttersta änden på ankarjärnet. Det förankrar den mittersta bjälken i muren för att stabilisera stommen. Här har man valt att visa det utanpå fasaden och ge det en ornamental utformning. 1920-talsklassicismens dekorer var inte lika överdådiga som tidiga epokers, som till exempel Dalapalatset.

2. Dalapalatset har en typisk 1890-talsstil med en fantasifull taksilhuett med tinnar och torn. Det är spiror och smyckade järnstaket på taknocken och flaggor i plåt och järn med årtalet utstansat. De dekorativa balkongerna har konstfulla smidesräcken och snirkliga smidesgaller i portblad och överljusfönster som pryder gatufasaden. Den tjusiga fastigheten byggdes åt Gävle-Dala järnvägs tjänstemän. På baksidan mot innergården där köken och pigkamrarna låg har vädringsbalkongerna betydligt enklare utföranden.

3. Kvarteret Simpan mitt emot Folkets hus på Söder byggdes på 50- eller 60-talet. Simpa är namnet på en fiskfamilj som formgivaren så fyndigt har tagit upp i staketets motiv. Här fick järnet en dekorativ utformning samtidigt som det fyllde en funktion som staket.

Från 70-talet och framåt har järnet tappat sin dekorativa roll och används numera mest för bara funktion.

4. Det här stilrena och dekorativa gallret i funkisstil på Norrtull borde kunna inspirera dagens arkitekter, hantverkare och konstnärer. Järngallret sitter vid entrén till en fastighet som byggdes på 50- eller 60-talet.

– Det här är så vackert på kvällstid också, säger Erika. Mönstret ger ett väldigt effektfullt skuggspel.

5. Börshuset i Gävle byggdes redan 1850 med sina imponerande kolonner i gjutjärn tillverkade på Forsbacka bruk. Börshuset var en gång i tiden Europas nordligaste varubörs. Man förstår att kolonnerna väger en hel del. Svårare är att räkna ut hur de lyftes på plats vid den tid då inga lyftkranar fanns. När huset var nytt rann Lillån precis framför med en anlagd park rakt ut där Gamla Grand ligger i dag. Pelarna stod emot den stora branden som härjade 1869.

Från början byggdes huset i en antik, klassicistisk stil med entrén som ett grekiskt tempel. 1908 byggdes det om i den jugendstil som var inne då.

6. Järnstaketet vid Börsplan fick kottar, spjutspetsar och andra fina mönster.

7. Överljusfönstren på Gamla Grand har också jugendstil. Hotellet byggdes 1901 av arkitekt Ture Stenberg med huvudentrén mot Kyrkogatan. Det var ett av de mest förnäma hotellen med marmorbadkar och handdukstorkar redan då. På den tiden stod unga pojkar med uniformer och runda hattar med band under hakan i foajén och tog emot gästernas bagage.

8. De två smidda balkongräckena på Länsmuseet formgavs 1940 av konstnären Manne Östlund. De har olika motiv från Gävle som handelsstad, med fiskar, segelfartyg, måsar och ett G som står för Gävle.

Järn var en viktig handelsvara i stan. På andra sidan ån, där busstorget finns nu, låg en järnvåg där järnet vägdes innan det lastades på skepp till fjärran länder.