1 I Hildebrands juvelerarbutik i Centralpalatset finns flera fina exempel på glas som utsmyckning. De rundbågiga fönstren med välvda spröjs bildar ett mönster som vågor eller fiskfjäll av glas med fasade kanter. Sköna som smycken i sig själva.

2 Inne i butiken finns en etagevåning där smederna höll till från början. Som innerväggar sitter fantastiska etsningar från 40-talet med bilder från smidesverksamheten och olika högtider. Motiven utformades av konstnären Manne Östlund och blästrades av glasmästaren Gert Nilsson. Etsningarna skapades i samband med att butiken fick en ny inredning, samma som är kvar än i dag!

3 Ett stenkast från det anrika palatset ligger en helt annan typ av byggnadsverk. Fastigheten på Drottninggatan där Folksam håller till påminner om en glasfärja från framtiden med sin stora köl rakt ut i korsningen. Byggnaden har stora glaspartier i en modernistisk stil och en ovanlig form på hörnet med glaset på diagonalen. Man uppfattar glaset som en spegel och i hörnet ser man hur olika gatstenar speglar sig och gör ännu ett mönster.

Glas har flera fördelar. Det gör så att utsikten syns bättre och blir en del av inredningen. Tänk bara på hur Konserthuset flirtar med Stadsträdgården. På samma sätt gör glaset att vi ser bättre in, hur folk rör sig och gör där inne, som i ett dockhus. Ett öppet hus med mycket insyn kan ses som en symbol för drömmen om det öppna samhället.

Redan på 1400-talet kom munkar med kunskap om hur man tillverkar glas till Sverige. Men inte förrän på 1700-talet fick vanligt folk glas i sina fönster. Mängder av glasbruk och hyttor hade anlagts och det var inte längre bara de rikas material.

Antikvarien Erika Åberg på Länsmuseet Gävleborg tar oss med på en glasvandring i vår stad.

– Jag vill passa på att krossa en myt, säger Erika. Många påstår att ”glaset har runnit” om det är tjockare i nederkanten. Men det stämmer inte. Det beror på att när man tillverkade glas för hundra år sedan blev rutorna aldrig jämntjocka och när man senare monterade dem vände man den tjockare delen nedåt.

4 Södra Station som i folkmun kallas Maxim byggdes 1926 efter Gunnar Wetterlings ritning. Ostkustbanan höll precis på att byggas men fastigheten användes bara en kort tid som station. Den välkända bågen med rutor av glas finns även mot spåren och släpper in ljuset från två håll. Bygget skedde under samma tid som det munblåsta cylinderglaset började bytas ut mot maskindraget glas och det ser ut som om Maxim fick det nya, industriellt tillverkade glaset.

5 Pingstkyrkan vid Södermalmstorg har en helt egen stil. Byggd på 60-talet som en fantasifull lek med glas och betong i smala etapper som upprepas över hela fasaden. Kontrasterna är häftiga med det lätta glaset mot den tunga betongen.

6 Den gamla bilfirmans lokaler på Söder står tomma. Men väggarna har många partier av betongglas som var populärt på 50-talet. Betongglas är inte en typ av glas utan en tillverkningsmetod. Blocken består av glasskivor som gjutits in i en ram av betong. Från början handlade det om dåligt glas som behövde göras mera hållbart. Sen började man experimentera, tog fram olika mönster och färger och nu har betongglaset fått ett nytt uppsving.

7 I mitten av 1900-talet var betongglas vanligt i källarfönster, verkstadslokaler och i kupoler för ljusinsläpp i tak. Det passade funkisen och blev riktigt inne på 50- och 60-talet men minskade i popularitet på 70-talet då det kom nya ideal. Med inredningstrenden på senare år har det fått ett nytt uppsving. Många bygger kontor med en mellanvägg i betongglas, bardiskar, duschväggar och konstnärliga ljusinsläpp. Betongglas eller glasblock är slitstarkt och robust och uppskattat av arkitekterna. Skötseln är som för kakel, man måste hålla koll på fogarna.

8 På 50-talet ville Gävle bli mera stadsmässig med en modern butiksgata på Söder. Man rev de flesta träkåkarna och byggde för det nya konsumtionssamhället som hade börjat växa fram. Det byggdes butiker i markplan och bostäder på butikerna för en blandad och levande stad.

Den nya kaffebaren Mocca på Södra Kungsgatan har tagit fram sina stora, gamla skyltfönster och visar hur arkitekten hade tänkt från början. Skyltfönstren är enorma och fortsätter ovanför skärmtaket. Den snygga stålinfattningen glänser ikapp med kaféets skylt. Som en länk mellan det gamla och det nya.

– Så himla snyggt! utbrister Erika.

– Så här stora skyltfönster kunde man åstadkomma med den nya floatglasmetoden, fortsätter hon. Det påverkade hela gatubilden i stadskärnorna. Tidigare hade den enda möjligheten att få större fönster varit spröjsade fönsterbågar, som ju faktiskt är ett sätt att lappa ihop små glasrutor till större fönster.